Aana Edmondson och hennes kurskamrat fick underkänt på sitt examensarbete om psykisk ohälsa bland samer. Orsak: Abstracten, sammanfattningen, hade översatts till lulesamiska, vilket examinatorn inte ansåg sig kunna bedöma. Ett strukturellt problem, konstaterar Anna Edmondson.
TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO PRIVAT
Till hösten återstår en termins praktik innan Aana Edmondson är klar med sin utbildning till sjuksköterska. Nu, under den gångna vårterminen, har hon arbetat med examensarbetet tillsammans med en studiekamrat. Ämnet för uppsatsen var psykisk ohälsa bland samer.
– Vi har tittat på vad som skiljer samers psykiska ohälsa från icke-samers, och vilka risk- och skyddsfaktorer som finns bland samer, berättar hon.
FÖR ATT lyfta det samiska och av respekt för de människor som examensarbetet berör ville Aana Edmondson har abstracten, alltså sammanfattningen, på tre språk: Engelska, svenska och lulesamiska. Hela arbetet i övrigt är på engelska.
– Det handlar om inkludering och respekt för dem det berör. Det känns viktigt att visa att det inte bara är om samer, utan också för samer, säger Aana Edmondson.
Hon tog hjälp av en god vän som är modersmålstalare i lulesamiska. De opponenter som bedömde arbetet hade inga invändningar mot det samiska inslaget, snarare var reaktionerna positiva från alla iblandade. Men när exjobbet slutligen skickades in till examinatorerna i betygskommittén kom beskedet: Icke godkänt.
– Vi fick en lista på sånt som de rekommenderade att vi skulle göra för att förbättra det, och sånt vi var tvungna att fixa för att få det godkänt. Till det vi var tvungna att fixa var att ta bort abstracten på lulesamiska, eftersom examinatorn menade att hon inte kunde bedöma den, berättar Aana Edmondson.
DE BÅDA studenterna blev så klart både bedrövade och förvånade. Aana Edmondson och hennes kurskamrat ändrade de övriga punkterna på listan. Sedan skickade de in examensarbetet på nytt, och påtalade att de inte hade för avsikt att lyfta ut den samiska sammanfattningen, eftersom det var relevant att ha den kvar. De tog sedan kontakt med den som var ansvarig för kursen där examensarbetet ingick, och hon i sin tur kontaktade betygskommittén.
– Efter en tid kom arbetet tillbaka, godkänt, men av en annan examinator, konstaterar hon.
HON TYCKER att det vid Umeå universitet, som bedriver både undervisning i samiska och forskning med samisk tematik, borde finnas ett system för hur samiska i studenternas arbeten ska hanteras.
– Det vore bra om betygskommittén kunde lösa det direkt själva och tar kontakten för att få veta vad det står. Vi erbjöd oss att hjälpa till, men det är ju jobbigt att behöva påtala sånt som borde vara självklart. Pressen är redan stor på oss som minoritet och det är nog ofta man känner sig som en börda när man kräver sina rättigheter.
Hon konstaterar att det hela i grunden är ett strukturellt problem, dels för att rutiner saknas, men också på grund av bristen på översättare.
– Och om det dessutom beror på vilken examinator man får, så är det ju inte bra, säger hon och fortsätter:
– Det är lite synd att ingen har kontaktat oss för att prata med oss om detta. Jag hade gärna haft en dialog för att underlätta för andra i framtiden och för att normalisera användningen av samiska.
