Digitalisering
Samefolkets arkiv
Berättelserna som kom upp ur lådorna
Projektet började 2022 och avslutades i december 2025. Samtliga tidskrifter och en del bilagor från 1904 och framåt är nu digitaliserade och sökbara. Av omkring 50 000 fotografier laddas cirka 6 000 upp i databasen Carlotta genom Ájtte fjäll- och samemuseum i Jåhkåmåhkke (Jokkmokk). Dessutom har en vandringsutställning producerats av originalmaterial, forskningssamarbeten har utvecklats, föredrag och skolaktiviteter har genomförts. Projektteamet har bestått av Victoria Harnesk, ordförande för Stiftelsen Samefolket, fotografen Tor Tuorda och Hanna Partapuoli Buljo.
Vi tackar alla som delat sin kunskap och hoppas att många vill ta del av det digitala tidningsarkivet och databasen Carlotta som finns online.
Fotografer fotograferade av Israel Ruong i Norge, 1968. Samefolkets bildsamling visar vad samerna själva fotograferat.
Bakgrund:
Samefolket är världens äldsta urfolkstidning. En stor mängd material förvarades genom åren i källarutrymmen där de fanns i fuktskadade kartonger och plastpåsar som staplats på varandra. I källaren blandades fotografier, tidningar och dokument som redaktörer sparat, det var ett kulturarv som riskerade att förstöras. I kartongerna fanns även brev, inramade fotografier, smått och stort.
Medvetenheten om materialets historiska värde tydliggjordes när jubileumsboken ”Samefolket – en samisk tidningshistoria” skrevs 2019. Även forskningsvärden påtalade Samefolkets värde som källmaterial, det fanns behov av tillgänglighet. Med stöd av Sametingets kulturnämnd och Statens kulturråd kunde vi genomföra ett förprojekt som gav en överblick av innehållet. Vi fann närmare 50.000 fotografier, tidningar från 1900-talets början och andra tidsdokument som kommit till redaktionen. Genom förprojektet skapades listor och vi kunde packa om i nya torra lådor. Innehållet är unikt genom sin bredd, genom att det bär samiska röster och täcker en så lång tidsperiod. Det är de rösterna som nu ska upp ur sina lådor och möta världen.
Bildskatten
Omkring 50 000 bildnegativ, dior och fotokopior återfanns i fuktskadade kartonger i en källare. Redaktörer hade efterlämnat dem grovsorterade i pärmar, kuvert och plastpåsar tillsammans med annat material. Det gemensamma för bilderna är att de har fotograferats i en samisk kontext, vilket är unikt för Samefolkets stora bildsamling. Projektteamet har gått igenom alla med lupp på ljusbord och gjort ett urval av de bästa bilderna. Långt ifrån allt har kunnat hanteras under projektperioden. Cirka 6 000 bilder har digitaliserats, bearbetats och taggats, medan övriga numera ingår i ett välsorterat arkiv på Ájtte museum. Ett urval av annat har sparats av Samefolket.
Kolla in vad vi har lagt upp och gjort under projektets gång!
Bildsök
Länk: collections.ajtte.com
Sökord: samef:80
Använd sökordet för att hitta hela Samefolkets bildsamling.
Tips: Lägg till fler sökord för mer precisa träffar. Bildköp förmedlas av Ájtte.
Andra sökvägar
Nummer som är äldre än 100 år finns digitalt via Kungliga bibliotekets tjänst Svenska tidningar.
Vandringsutställning
När döden kräver pennan tar nästa same vid är en bildutställning om tvånget och friheten att skriva för sitt folks överlevnad. Teknik: papier maché, foto, film och tidningsmosaik. Bärande i utställningen är Israel Ruongs bilder från Sarekfjällen 1946, kompletterade med nya intervjuer med personer som var med. Innehållet har även genererat aktiviteter för skolor och familjer. Utställningen har visats på Ájtte och Silvermuseet och setts av 15 000 personer, utvalda delar visas från mars 2026 på Tjállegoahte i Jåhkåmåhkke.
Berättelser
Se filmen där syskonen Apmut Ivar Kuoljok och Sunna Sigga Kuoljok kompletterar Israel Ruongs bilder med autentiska berättelser från 1946.
Hela tidningsarkivet är sökbart!
Samefolket är världens äldsta urfolkstidning med obruten utgivning. Tidningen har givits ut under namnen Lapparnes Egen Tidning, Samefolkets Egen Tidning och Samefolket. Nu är alla texter sökbara, från de första numren utgivna 1904–1905 på Aftonbladets tryckeri i Stockholm, via återupptagningen 1918 och fram till i dag. Som prenumerant får du appens smarta sökfunktioner, extramaterial och det senaste innehållet. Upptäck berättelser om din ort, om duodji (slöjd) och politik, kärlek och identitet, eller följ helt andra spår i arkivet.
Att tidningen alls kom till var en motståndshandling av förkämpar som Elsa Laula och Torkel Tomasson, när de organiserade sig mot vad de kallade en utrotningspolitik. Tidningen ”bör blifva en förbindelselänk för oss, fjällets barn, i denna föreningsrörelse, med hvilken vi tror oss kunna försvara vårt bestående som folk.” Så inleds mer än hundra år av samernas egen berättelse, buren av tidningssidor. Än i dag är tidningen en sammanhållande länk som speglar sin samtid i stort och smått.
Prenumerera och ta del av hela arkivet!
Projektpublikationer
KONTAKT
VICTORIA HARNESK, projektledare, 070-223 56 10, ordforandesamefolket@gmail.com
FINANSIÄRER
Helge AX:son Jonssons stiftelse, Kungliga Vitterhetsakademien, Längmanska kulturfonden, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Riksarkivet, Riksarkivets fonder, Sametinget, Statens Kulturråd, Svenska akademien.
SAMARBETEN:
Projektet har bland annat samarbetat med Ájtte fjäll- och samemuseum, Kungliga biblioteket, Linnéuniversitetet, Riksarkivet och Silvermuseet.
PROJEKTÄGARE Stiftelsen Samefolket.
Frågor och svar om Digitalisering av Samefolkets arkiv
Projektet har gjort text och bilder sökbara och tillgängliga. Förut kunde främst forskare nå
dem. Arbetet har möjliggjort att följa ämnen över tid – hur de förändras, återkommer eller
försvinner. Projektet har också resulterat i seminarier, utställningar och andra publika
aktiviteter som gett materialet nya sammanhang och publik.
Materialet utgör en rik samling tidsdokument ur ett samiskt perspektiv. Insatserna har säkrat
det för framtiden och gjort det möjligt att ta del av samiska berättelser på ett sätt som är
anpassat till nya läsvanor.
Tidningsarkivet rymmer mer än hundra år av samernas egna berättelser och är världsunikt i
sitt slag. Bildsamlingen är speciell genom att människorna framträder i sina egna miljöer och sysslor. Tillsammans visar materialet förändringar över tid, från vardagsliv till idrott, möten och större samhällshändelser.
Att finnas med i historieskrivningen är en viktig del av demokratin. Tidskriften och den organisering som vuxit fram är ett resultat av samers eget engagemang – utan det hade varken tidningen eller dagens samiska organisationer funnits. Genom sökbarheten kan stort sett vem som helst nu följa många skeenden på detaljnivå.
En ambition var att skapa en lösning där bildmaterial och tidningsinnehåll skulle kunna nås i samma sökträff. På grund av begränsningar i system som inte kunnat kommunicera med
varandra var det inte möjligt inom projektets ramar. Under projektperioden har dock
utvecklingen inom AI gått snabbt framåt, och just denna typ av frågeställning har vi tagit
vidare i ett forskningssamarbete med Johannes Widegren, doktorand vid Institutionen för
kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet. Kanske kan det resultera i något mer.