Samefolket tar nya kliv

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Det brukar talas om ripsteg. Men när Samefolket nu kommer som e-tidning känns det faktiskt som ett älgkliv in i samtiden. Att vi alla nu kan ha Samefolket som app i telefonen firar vi genom att låta e-tidningen vara öppen för alla ända fram till årsskiftet. Det är ett fint erbjudande som inte bara ger er tillgång till senaste numret av Samefolket digitalt, utan också innebär att ni kan läsa tidningar som kommit ut tre år tillbaka. Efter årsskiftet är e-tidningen en förmån för er som prenumererar. Och vi hoppas att ni därmed också blir ännu fler.

I det här numret fortsätter vi publicera intressanta saker med anknytning till koncessionsrenskötseln och bröderna Sunnas kamp för sin renskötsel. I en lång intervju beskriver Lars Höijertz, tidigare domare vid länsrätten i Luleå och sedermera ett juridiskt stöd för Sunnas, om hur han ser på den kultur som han menar råder vid myndigheter som länsstyrelsen och förvaltningsdomstolarna. En kultur av rasism och kolonialism. Höijertz konstaterar att rennäringslagen tillämpades felaktigt i decennier. Och när det uppdagades, ja, då ändrade man lagen. Efter sommaren fortsätter vi publicera texter i ämnet. 

Men ett nummer av Samefolket innehåller alltid olika ämnen och många spännande saker. I porträttet möter ni till exempel Laila Susanna Kuhmunen. Hon har under sina akademiska duodjistudier tagit sig an ämnet om spänningar mellan de ursprungliga lulesamerna och de tvångsförflyttade nordsamerna i sin sameby, Sirges. Via fantastiska alster vill hon hedra de lulesamer som förvaltat markerna, men också hitta en väg ut ur etablerade uppfattningar till försoning och respekt. En känsligt ämne som på många vis varit minerad mark. 

Vi lever i en märklig och många gånger svår tid. Samtidigt som en lång och tuff vinter har slagit hårt mot renskötseln på många håll har coronaviruset präglat vår tillvaro och bidragit till mycket oro. Helena Isaksson är expert på sorgbearbetning och förlusthantering. Också Helena möter ni i den här tidningen, liksom Marianne Hofmans berättelse om hur familjen Ruong i Árjepluovve drabbades av Spanska sjukan när den drog fram över världen. Visste ni att Arjeplog var den kommun som drabbades hårdast i hela landet?

Men, en kunglighet sade en gång, att nu vänder vi blad. När ni vänt på sista bladet av Samefolket hoppas vi också att tillvaron vänder. Att det trots allt finns gott om kalvar att märka och att naturens grödor inte torkar bort fullständigt. 

Trevlig sommar och god läsning!

Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör