Monday, 26 May 2008 14:26
Drömmen var att bli skådespelerska, men intresset för att regissera film tog över. 21-åriga Amanda Kernell från Umeå har prisats för sina kortfilmer och blivit utvald som enda ungdom från Sverige att hjälpa juryn på filmfestivalen i Cannes.
Teater och skådespeleri var länge Amanda Kernells stora intresse och med teaterutbildning på gymnasiet i ryggen var siktet inställt på skådespeleri. Amanda spelade med i en teaterpjäs om sexualupplysning på skolorna. När den skulle göras om till film erbjöd sig Amanda att ta på sig jobbet – utan att egentligen kunna något om film.
Det ena ledde till det andra och för ett par år sedan regisserade hon den egna kortfilmen Våra Discon, med 100 000 kronor i filmstöd. Filmen gjordes parallellt med manusstudier på dramatikerlinjen på Biskops-Arnö.
Ifjol sommar regisserades den andra egna kortfilmen, Semestersystern, och hon har fått ett flertal priser för de båda filmer. Både ifjol och i år tilldelades hon Jarowskijs stipendium för unga lovande filmare.
När Samefolket når Amanda är hon i Frankrike för att hårdplugga franska innan filmfestivalen i Cannes som pågår 18-25 maj. Samtidigt hinner hon med att leda workshops för unga tjejer i Stockholm.
–Genom priserna jag fått har jag etablerat bra kontakter. Bara det att jag får leda workshops visar att folk har en tilltro till mig. Jag blev så upplockad när jag började göra film, ingen visste om jag verkligen kunde något. Nu har jag chansen att göra något för andra genom workshops.
I SKRIVANDE STUND är förväntningarna stora inför det jobb som väntar henne och cirka 20 andra ungdomar från Europa. Amanda har utsetts av Ungdomsstyrelsen att representera Sverige och ungdomarna ska hjälpa juryn, medverka i debatter samt givetvis delta på prisutdelningsceremonin.
–Det ska bli kul att se vad andra ungdomar gjort för filmer och även få chansen att etablera kontakter med filmfolk.
Men Amanda är lite nervös också eftersom hon inte säger sig ”ha koll”.
–Jag älskar historier och jag älskar att gå på teater. Men det ger mig mer att se teater och lyssna på musik än att gå på bio. Jag är inte alls en filmnörd på det sättet.
Amanda älskar historier och det är också dem hon vill berätta med sina filmer. Hon medger att hon nog är lite för insnöad på sina egna fantasifigurer ibland.
Filmer som hon själv helst ser är de filmer som berör, hellre än de som är snyggt gjorda.
–Jag gillar dansk film, dogmafilmer. Jag är inte så intresserad av filmer med specialeffekter, det är viktigare att spelet är trovärdigt.
JUST NU HÅLLER Amandas tredje kortfilm Spel, med bland annat Ola Rapace, på att färdigställas, men hon skriver redan på manus till en nya filmer.
–Jag vill inte göra filmer med en cool idé, jag vill att folk ska skruva på sig i biosalongen när de ser filmen och tycka det är pinsamt. Mitt nya projekt är att jag skriver på pinsamma saker, säger hon och skrattar.
Tanken att ge sig på långfilm finns. Men först gäller det att hitta en idé som man ”blir kär i”, som Amanda uttrycker det, eftersom ett långfilmsprojekt sträcker sig under så lång tid. Ett kortfilmsmanus går att skriva på en vecka, även om Amanda skriver om sina 18-20 gånger innan det blir ett färdigt resultat.
Kortfilm handlar heller inte om pengar. Det handlar om passion.
–Jag är jättefascinerad att folk filmar kortfilm. Det är ingenting man tjänar pengar på, men man älskar det man gör. Det är som fotbollsspelare i division 3. Jag blir glad av det, att man kan samsas om det, att historien är så viktig och bra. Det är det som räknas.
KATARINA HÄLLGREN
