Thursday, 26 March 2015 06:58
BIBLIOTEK I Jokkmokk finns en stor del av samernas skriftliga historia samlad. Ájttes och Sametingets bibliotek ryms under samma tak. Bland flera tusen böcker finns några riktiga rariteter. Den som vill kan också förkovra sig i 100 000 inscannade sidor av protokoll, renlängder och jordeböcker. Med mera.
TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND
Orden tycks bara ha flutit från hjärna till hand och ut på blocket. Intensivt täta rader i blyerts. Det är Nils Nilsson Skums handskrivna manus till det som sedan kom att bli en bok som ligger framför mig. Den är bara ett exempel på många spännande dokument som finns på Ája i Jokkmokk, där Ájtte museums arkiv och bibliotek och Sametingets bibliotek samsas om utrymmet. Ájttes arkivarie Gertrude Kuhmunen berättar om bibliotekets släktforskningshörna, där bland annat avfotograferade kyrkböcker finns på mikrofiche.
– Vi abonnerar också på databaser som våra besökare får använda gratis. Och varje vår och höst hålls släktforskningskurser här. Det är väldigt populärt, även om det har avtagit lite nu när folk kan sitta hemma vid sina datorer och släktforska.
I gömmorna finns också papperskopior på de fältarbeten Nordiska muséet gjort i Sveriges alla samebyar. Och under ett projekt för några år sedan lades 100 000 sidor skannat material ur svenska arkiv in på cd-skivor.
– Det äldsta dokumentet där är en jordebok från 1695. Där finns också protokoll från 1913 års renbetesdelegation, där man kan se hur det såg ut med renbetet i Norge. Allt det inscannade materialet är mer än 70 år gammalt och det har med personuppgiftslagen att göra, berättar Gertrude Kuhmunen.
I arkivet finns också en stor ljudsamling. Den omfattar bland annat de inspelningar som Nils Hövenmark, som en gång startade sameradion, gjorde med samer och andra ortsbor under många år. Åtskilliga jojkinspelningar ingår i materialet. Den största skänkta samlingen i Ájttes arkiv är den från Samernas utbildningscentrum, tidigare Samernas folkhögskola. Samlingen rymmer material från skolans start fram till 1971, då Svenska Missionssällskapet upphörde att vara huvudägare. Också skolans legendariske rektor Lennart Wallmarks privata arkiv har skänkts, liksom Landsorganisationen Sáme Ätnams. Bildsamlingar från bland andra Stig Wesslén, Sven Sundius, Fredrik Svenonius, Wästfelts foto, och Edvin Nilsson finns där, vilket gör att Ájttes bildskatt idag omfattar omkring 125 000 bilder.
– Och det är väldigt roligt att vi har fått hit Sáminuorras arkiv. Där finns bland annat ett brev till USA:s president, säger Gertrude Kuhmunen.
LOKALERNA SOM HYSER de båda samiska biblioteken är fina och fräscha. Det är högt i tak, ljust och luftigt, och bekväma soffor finns för den som vill slå sig ner en stund. I ett hörn av lokalen finns möjlighet att arrangera föreläsningar och bildvisningar, vilket företrädesvis görs under Jokkmokks vintermarknad. I hyllorna står Sametingets och Ájttes böcker blandade, men de har olika märkning och lite olika regler gäller för utlåning av dem. Den som vill ha tillgång till båda måste därför ha två olika lånekonton. Annars märker besökaren egentligen inte av att det är två bibliotek i ett.
I Ájttes så kallade katalog, alltså registret över titlarna, finns ungefär 20 000 böcker. I Sametingets samling finns cirka 16 000 böcker.
– Men då streckkodar ju vi tidskrifter också. Vi har åtta olika tidskrifter som vi lånar ut. Det finns också en hel del som inte är katalogiserat, men jag jobbar på att få det gjort, upplyser Sametingets bibliotekarie Peter Sarri.
Hans kollega, Birgitta Edeborg, fördelar sin arbetstid mellan Ájttes bibliotek och Jokkmokks kommunbibliotek. Hon konstaterar att det finns en hel del unikt material på museibiblioteket.
– För några år sedan hade vi hela 25 procent unikt material. Det är alltså sådant som bara finns här.
I Sametingets bibliotek finns också några så kallade specialsamlingar. Längs en vägg står de prydligt insatta i hyllor bakom glasdörrar. Peter Sarri berättar att till exempel Israel Ruongs samling omfattar cirka 700 häften och några böcker. Lars Thomassons samling omfattar flera tusen böcker och Lars-Anders Baers utgörs idag av 1400 böcker och rapporter av olika slag.
– Det är ju en samling som fortfarande växer och börjar bli så stor att vi måste magasinera en del, skrattar Peter Sarri.
Utrymmet är än så länge inte något problem för Ájttes och Sametingets bibliotek. Även om ytorna i den publika delen inte är obegränsade, så finns det gott om plats i magasinen. Birgitta Edeborg berättar att bara tidningen Samefolket upptar 25-30 hyllmetrar. Till skillnad från många andra bibliotek behöver de än så länge inte slänga något och Peter Sarri säger att de därför gärna skulle ta emot också så kallade pliktexemplar av de utgivna titlar som rör det samiska. Också på bokområdet finns det nämligen ett slags repatrieringsdiskussion och Peter Sarri har påtalat att det vore bra med en ordning där samiska pliktexemplar lämnades till Sametingets bibliotek. Idag är det 7 bibliotek, bland annat Kungliga biblioteket och universitetsbiblioteket i Lund som tar hand om alla utgivna titlar i Sverige.
– I Norge funkar det så att samiska pliktexemplar skickas till Karasjok, men här har det inte gått. Istället har jag gått ut till andra bibliotek och sagt att de inte behöver slänga sådant som de betraktar som samiskt, utan att de istället kan skicka det till oss.
DET ÄR LIVET i norr som är temat i allt material på musei- och sametingsbiblioteken i Jokkmokk. Det handlar om samer och samisk kultur, fjällets natur och kultur. De som använder materialet är förstås Sametingets och Ájttes personal, men också studenter, forskare och allmänheten i framför allt Jokkmokk. Antalet fjärrlån till platser runtom i landet är också stort. Sametinget har dessutom den största enskilda samlingen av barn- och ungdomsböcker på samiska för utlån på svensk sida av Sápmi, varför en hel del skolor och förskolor finns bland kunderna.
– Jag har också ett depåbibliotek. Det innebär att jag skickar ut böcker till skolor i landet som de får ha under ett läsår, berättar Peter Sarri.
Utlåningsstatistiken stiger år för år för biblioteken i Ájabyggnaden. Det gäller både lån på plats och fjärrlån. Antalet besökare per år har legat ganska konstant kring tusen de senaste tio åren. De senaste två åren har antalet sjunkit något för att landa på cirka 800 besökare. Men trots att personalen upplever att intresset för de samiska biblioteken och arkiven är stort, har öppettiderna försämrats. Visserligen upplyser Ájttes hemsida om att den som vill besöka biblioteket på andra tider kan kontakta bibliotekarien, men sedan årsskiftet är det bara officiellt öppet en dag i veckan. Allt som en följd av besparingar på museet. Bibliotekarierna och arkivarien håller dock service och tillgänglighet högt och är därför noga med att påpeka att de inte stänger ute någon.
– Bara man hör av sig innan, så ordnar vi det, säger de.
FAKTA Ájttes och Sametingets bibliotek
Sedan hösten 2003 finns Ájttes och Sametingets bibliotek tillsammans i Ájabyggnaden i Jokkmokk.
I de båda bibliotekens kataloger finns sammanlagt omkring 36 000 böcker, men åtskilliga väntar ännu på katalogisering.
Biblioteken har varsin bibliotekarie anställd och på Ájtte finns dessutom en arkivarie och en anställd som jobbar med diarium och bildarkiv.
De samiska bibliotekens äldsta bok tillhör Ájttes bibliotek och är en kyrkohandbok från 1648. Den köptes från ett antikvariat för 12 000 kronor.
Den dyraste boken är en italiensk rasbiologisk bok som innehåller bland annat skallmätningar från Nord-Norge. Den kostade 20 000 kronor när den köptes in för 20 år sedan.
En annan raritet är Schefferus Laponia, på latin, från 1674. Bland mycket kuriosa som finns i samlingarna hör också en korrespondens mellan Pher Thuuri och Torkel Tomasson från Thuuris resa till Alaska då han skulle lära inuiterna renskötsel.
Bildtexter:
1. Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte, Birgitta Edeborg, bibliotekarie på Ájttes bibliotek och Peter Sarri, bibliotekarie på Sametingets bibliotek, ansvarar i sina jobb för en stor del av den skriftliga samiska historien.
2. Klenoderna vid de samiska biblioteken i Jokkmokk måste hanteras med varsamhet, varför bomullshandskar tillhör personalens utrustning.
3. 1938 kom Nils Nilsson Skums bok ut. Redaktör var Ernst Manker och för översättningen till svenska stod Israel Ruong.
4. I Ájttes arkiv finns bland mycket annat gamla häften med teckningar som samiska skolelever ritat från sin vardag.
5. Ájttes dyraste bok är Paolo Mantegazzas Studii antropologici sui Lapponi från 1880. Den lånas inte ut, men den som vill kan däremot låna en CD med boken inskannad.
