Det goda exemplet

Varje dag kan vi se hur det är oroligt och svårigheter ute i världen, och på vissa områden som tidigare har varit stabila är nu inte heller på samma sätt. Krig, hunger och människor som har blivit tvingade att fly från sina hem är vardagliga nyheter. Goda vänner som har förbytts till fiender är också vardags mat. Människor som tidigare älskat livet, har förlorat sin frimodighet och glädje, och dessutom förmår de inte heller att upptäcka morgonrodnaden när livslågan återvänder.

Om verkligheten ser ut så, och världen kommer allt närmare och drabbar även oss, är det ännu viktigare att det goda exemplet blir synliggjord. Här i världen finns det alla möjliga slags föredömen, vissa är sämre och vissa är bättre, men när det goda exemplet bli synligt, så kommer människor som har förlorat sin frimodighet och glädje, både kunna se och röra vid det. Det goda exemplet är inte något gott exempel, om det inte kommer en god frukt av det. En god frukt som kommer från det är tillit, och det tar lång tid för den frukten att mogna fram.

Allt det som vi har för avsikt att göra och vill att det ska växa och bli starkt, har sitt ursprung hur vi uppträder mot varandra. Att lära känna varandra är inte lätt när tilliten och relationer har gått sönder, fastän är att bli känd med varandra den enda vägen, om man har tänkt lösa det som är bundet. Om man förnärmar eller söker fel hos varandra, så går det inte över huvud taget att förverkliga samernas dröm, om ett enat och helat folk.

En gång när jag skulle undervisa några vuxna i det samiska språket, kände jag hur en av eleverna var väldigt tvär och sökte att hitta alla möjliga slags fel. Jag var beredd på det och tålde kritiken, men jag funderade över hur jag skulle kunna vinna hans förtroende. Plötsligt slog det mig, att jag ska skriva upp hans ord på tavlan och på det sättet bekräfta honom. Tiden gick och sakta förbättrades situationen, och eleven fick förtroende för mig. De andra eleverna började kommunicera med varandra och skratta. På grund av tålamod är vi idag goda vänner
och han har nu både respekt och omsorg om mig.

Det goda exemplet börjar alltid i vår närhet, och den bästa platsen, förmodar jag, där vi kan lära oss att förhandla är i vårt eget hem, och därifrån kan vi sträcka oss längre. Vårt modersmål visar också hur relationer alltid har varit viktigt för samerna, och då tänker jag också på hur vi benämner vår släkt. Kan det vara ett bra förslag att arbeta vidare på den tanken?