Wednesday, 26 September 2007 18:29
De har skiftande bakgrund när det gäller språkkunskaperna och kommer från olika håll. Men det har en sak gemensamt, ett stort intresse och en stark vilja att lära sig sydsamiska.
Det sydsamiska språkbadet i Ankarede börjar bli en tradition.
– Det här är ett sätt att skapa en arena för språket, säger David Jonasson, språkarbetare och en av lärarna för språkbadet.
Det var 2003 som ungdomsorganisationen Dávvinuorra tog initativet till ett språkbad. Så småningom kom Sáminuorra in i bilden och då drevs språkbadet i projektform bland annat med EU-medel. Då hölls ett par träffar varje år. I år hade Sáminuorra tillsatt en arbetsgrupp som arrangerade språkbadet.
Som namnet antyder är det under ganska avslappnade former som deltagarna får ta del av språket. Med hjälp av olika lekar och övningar, teater och bara sitta i en ring och samtala flödar sydsamiskan, i den mån det är möjligt.
Det finns heller inga krav på språkkunskaper för att delta i språkbadet.
– Men det optimala förhållandet är om man läst sydsamiska i skolan, man får ut mest av språkbadet då, förklarar David Jonasson.
Enligt honom är det primära bland deltagarna att kunna lära sig samtala och lärarna försöker följa de pedagogiska teorierna där man utgår från sig själv för att lära sig språket.
– Vi skriver inte särskilt mycket, det handlar istället om att bygga upp ordförrådet för att kunna prata.
PÅ FRÅGAN OM vad David själv tycker är den viktigaste frasen att lära sig på sydsamiska säger han:
– Gå och hämta vatten!
Han skrattar till och förtydligar att uppmaningar är bra att kunna och det är också många sådana meningar som deltagarna lär sig.
Av naturliga skäl blandas språken ganska friskt under veckan. Att konsekvent tala sydsamiska kan bli lite väl svårt för de som försöker lära sig.
– Men inlärningen ska ske på ett roligt sätt. Ibland har vi delat upp deltagarna i olika grupper, beroende på hur mycket de kan, men det finns både för- och nackdelar med det.
David poängterar att det viktiga är att det finns deltagare som kan prata sydsamiska, gärna flera stycken.
– Man märker att när det finns med folk i gruppen som kan prata så kommer de andra också igång.
David har själv lärt sig sydsamiska i vuxen ålder och för honom är språket mycket viktigt. Han förknippar det med identitet och har alltid känt en saknad av språket.
– Man känner väldigt mycket när man är bland samisktalande. Det är så väldigt känsloladdat, just med tanke på språkets historia. Som sammanhållande faktor, förutom näringarna, är språket det enda vi har. Språkets fortlevnad hör egentligen samman med folkgruppens fortlevnad.
DET FINNS FLERA att lära sig samiska, men det beror givetvis också på möjligheterna. Davids har en del tips till de som vill lära sig:
– Kom igång med en kurs om det finns möjlighet, annars får man sitta ensam och lära sig det man kan, lära sig ord, tänka på samiska, läsa texter, lyssna på andra och försöka förstå. Och försök att prata samiska i alla sammanhang som man kan. Det gäller att hitta sammanhang att få tillfälle att prata, även om det kanske går knaggligt. Man ska inte heller bry sig om språkpoliserna, det finns många som uppmuntrar också.
Janni Staffansson från Idre finns med i Sáminuorras arbetsgrupp för språkbadet och har själv deltagit ett flertal gånger. Hon har läst lite sydsamiska i grundskolan och har, efter många om och men, blivit berättigad att läsa på gymnasiet.
Janni säger sig förstå sammanhang när folk pratar sydsamiska, och medger att det blivit lättare med språket efter ett antal språkbad.
Skälet till att hon vill lära sig sydsamiska är enkel.
– Man hör när nordisarna pratar med varandra, jag vill kunna prata med mina kompisar på vårt språk och även lära mina barn den dagen jag får egna.
Hon tycker det finns ett intresse bland ungdomar idag att lära sig sydsamiska och det bästa med ett språkbad, enligt Janni, är att alla kämpar för samma sak. Hennes första mål är alltså att lära sig sydsamiska, men hon tänker inte ge sig där.
– Efter det vill jag lära mig nordsamiska så att ingen kan baktala mig, säger hon och skrattar.
KATARINA HÄLLGREN
Översättning:
Guvvie: DAVID JONASSON
