Monday, 28 May 2007 13:47
Skansen firade årets nationaldag utan officiell samisk medverkan. Flaggan är en ny samisk symbol som används i ett Sapmi som går över de nordiska nationsgränserna. Vilken betydelse skall vi lägga i vår samiska flagga och nationaldag, vad skall de stå för och symbo-lisera? Kan icke-samiska institutioner fritt anordna nationaldagsfi-rande och fritt flagga i det samiska folkets namn – i egna syften på sätt som de själva finner lämpligt? Denna fråga har inte bara ett Stockholmsperspektiv, utan rör alla samer i hela Sapmi. Det anser Lilian Mikaelsson, ordförande för Stockholms sameförening.
Flaggan är som nationssymbol viktig för alla nationalstater och förknip-pas med starka känslor och laddade begrepp som patriotism och natio-nalism, men också med betydelser som tillhörighet och hemkänsla. Den används för att markera oavhängighet och territoriell suveränitet. Same-rådet antog beslut om en samisk flagga vid Samekonferensen 1986. Flaggan är således en jämförelsevis ny samisk symbol och egentligen främmande för vår kultur. Den används för att synliggöra samerna och som en kommentar till Sapmi, både områdets ursprungliga utbredning och dagens uppdelning på flera nationalstater. Om än inte alla samer så i alla fall en stor del, ser idag flaggan som självklart vår och den används som ett politiskt inlägg i debatten. Nationaldagen är även den ny och sy-nen på hur man skall fira den skiftar. Var och en av oss har rätt att själv utforma traditionerna kring dessa symboler. Men vi bör inte medverka till att reducera betydelsen av våra ”nationella” symboler så att de associe-ras med sammanhang som står i direkt motsats till våra strävanden; som ett folk med folkrättsliga anspråk. Flaggan representerar ett hopp om en framtid i vilken det samiska folket bestämmer över de egna angelägen-heterna med verktyg att styra utvecklingen
SAMEFÖRENINGEN OCH SKANSEN har under några år gemensamt arrangerat firandet av samiska nationaldagen på den svenska nationa-lismens högborg, med benäget ekonomiskt bidrag från bland annat Sa-misk informationscentrum. Officiella representanter från Sametinget har på Skansens inbjudan deltagit. Högtidstal och underhållning, allt inför en entusiastisk betalande Skansen-publik. Även detta år kontaktades Sa-meföreningen av Skansen med en förfrågan om att i samarrangemang fira nationaldagen. För att stärka sin argumentation framhölls att firande har blivit en Skansentradition och att Skansenbesökarna förväntar sig att samerna skall fira nationaldagen där. Föreningens styrelse avböjde er-bjudandet till förmån för ett nationaldagsfirande utan publik och i samisk gemenskap. Skansen anordnade trots det något som kunde uppfattas som ett officiellt firande av den samiska nationaldagen och motiveringen var att deras publik så önskade! I annonseringen inför Skansens 6 feb-ruari kunde läsas att en av de medverkande samiska artisterna är ättling till den familj som under 30-talet visades upp till allmänt beskådande på Skansen.
DETTA KONKRETISERAR på ett tydligt vis att Skansen-personalen ty-värr inte tagit till sig och förstått de förhållanden som rådde under den tid då samerna definierades i en rasistisk kontext som varande på en lägre utvecklingsnivå (underförstått) och exotiska (uttalat). För ett förtryckt folk som ännu idag förnekas rätten till självbestämmande blir handlingen yt-terligare en kränkning, en i raden under många hundra år. Det fanns en tid då man sa om oss att “Samerna är barnsliga vildar…”. Vi tror alla att vi hunnit längre än så, men ser man djupare än till det mest uppenbara så skall man finna att vi balanserar en hårsmån från gamla beteenden – och kanske uppfattningar?
ATT SKANSEN använder sig av en ny samisk tradition, som tillkommit som en politisk markering utifrån ett förtryck, är både okänsligt och stötande. Man skapar ett jippo med hänvisning till att man har en publik som förväntar sig det. Bristen på respekt och lyhördhet är uppenbar, lik-som oviljan att lyssna och ta till sig kunskap om samernas situation. Det-ta handlande syns som en obehaglig repris från fornstora dagar. Det ko-loniala agerandet har inte upphört och viljan att erkänna våra krav och anspråk som legitima är obefintlig, tro inget annat! Det finns många andra tillfällen och sätt för Skansen att informera om samer. (Ett vore att modifiera Skansens information om ”de fem stora” rovdjuren. Man kunde ju, bland all propaganda för rovdjurens bevarande i Sverige, visa hur dessa ”gulliga” rovdjur härjar bland renarna, hur renar och små kalvar ser ut efter ett ofrivilligt möte med en hungrig björn eller varg. Hur gulligt är det?)
DEN SAMISKA FLAGGAN hissas den 6 februari över hela Sapmi och representerar en samisk vilja och en strävan bort från underdånig an-passning. Nationaldagen bär på ett symbolvärde för samiskt självbe-stämmande. Därför; flaggan som symbol skall inte förspillas på ett Skan-sen, som i fikandet efter publik och biljettintäkter, av allt att döma ser samer i första hand som utställningsobjekt och publikdragare i nivå med glasblåsare, vilda djur och apor vars huvudfunktion är att bjuda på un-derhållning och att hålla besökssiffrorna höga under en del av året som inte lockar så många besökare. Som privatperson kan man ha skäl för sin medverkan på Skansen. Svårare är att godta att Skansen reducerar nationaldagen till ett jippo. Men allra svårast är att finna förklaringar till att samiska institutioner och officiella samiska representanter tidigare år både kravlöst och okritiskt deltagit i jippot.
Lilian Mikaelsson
Ordförande
Sameföreningen i Stockholm
