Pseudovetenskap blev politik när svenskheten hyllades

Sverige hade genomgått en skilsmässa och nu skulle landet byggas. Svenskheten framför allt var myllan i vilken pseudovetenskapen rasbiologi kunde gro och frodas. 

Historikern Curt Persson menar att rasbiologin har bidragit till en känsla av mindervärdighet och till en tystnad mellan tornedalingar och samer.

100 år har gått sedan världens första statliga rasbiologiska institut öppnades i Uppsala. Och än har ingen bett om ursäkt för den verksamhet som bedrevs där. I flera artiklar pratar Samefolket med forskare, konstnärer och samer om rasbiologin och de rasbiologiska bilderna som finns på Carolina Rediviva i Uppsala. Men under decennier innan det rasbiologiska institutet slog upp sina portar bedrev under forsknings flagg gravskändningar i Sápmi, då bland annat kranier grävdes upp under forsknings flagg. I år hölls en första konferens om återförande och återbegravningar av samiska kvarlevor. Om allt detta läser ni nummer 4-2022 av Samefolket.

Slöjdaren Katarina Spik Skum har tolkat gamla koltar på de rasbiologiska fotografierna till nya. Hon vill gärna namnge dem som bär kläderna på bilderna. ”De har fått nummer, men inga namn, och efter mindre än hundra år har de som gjorde det här lyckats avidentifiera och anonymisera dem,” säger hon. 

TEXT OCH FOTO ANNA SUNNA 

Vill du läsa hela artikeln?

Beställ din tidning genom knappen nedan. Vi erbjuder alla våra prenumeranter både en tryckt och digital tidning.
Bild av Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör