Friday, 28 October 2011 08:04
Hennes aajja var en mästare på berättande och nu har skådespelaren Anna Åsdell tagit hans berättande till teaterscenen. Föreställningen Tjuvriesilpeh–Rövarsilvret är baserad på en sann historia som har utspelat sig i Björkvattsfjällen och den trollbinder ung som gammal.
Text och foto: KATARINA HÄLLGREN
Rekvisitan till Tjuvriesilpeh är sparsmakad. Allt som behövs är en matta som scen, en bakgrundsfond med samiska ord och tre rejäla träklossar som fungerar som sittplats, fjälltopp och stenröse. Och förstås, en berättare.
Anna Åsdell har under hösten rest runt i Norrbotten och Västerbotten med sin enmansföreställning som hon skrivit själv och som regisserats av teaterchefen Lena Engqvist Forslund på Giron Sámi Teahter som satt upp föreställningen. Den här gången står Storuman på tur innan föreställningen tar paus till december. Publiken för dagen är låg- och mellanstadieelever och förväntan ligger i luften när det vankas teater.
– Ingen kunde berätta som min aajja. Ibland berättade han en ny historia, men ofta var det historier jag redan hört gång på gång, men det var alltid lika spännande, inledde Anna Åsdell sin föreställning.
Aajja bodde i Bränna i Björkvattnet utanför Tärnaby. Den bästa platsen på jorden, om man frågar Anna, och det är där många av historierna har sitt ursprung, bland annat den om boares Marja. En klurig tant som avslöjar en tjuv med hjälp av samiska tricks.
Men den historia som är mest känd i stora delar av Västerbottens inland är den som ligger till grund för föreställningen. Den om silverskatten som ligger gömd vid Aavnjuana.
– Om ni vågar höra? Den är väldigt otäck, förklarar Anna inledningsvis, men hennes unga publik försäkrar henne om att de minsann inte är några småbarn.
Så Anna börjar med att berätta, på svenska och på sydsamiska, om den vackra sameflickan Sara som väntar på sin friare Klemmet. Med inlevelse och tydliga gester får publiken vara med om alla förberedelser som krävs. Publiken får höra hur de båda familjerna gör sig klara för den viktiga händelsen. Klemmet ger sig iväg till Sara och hennes familj, tillsammans med Jovva. Sara i sin tur sitter och väntar och väntar. För något händer på vägen. Klemmet och Jovva stöter på ondskefulla rövare och den trygga fjällvärlden blir aldrig mer sig lik.
Det är både blodigt och dramatiskt, och av den inplanerade friarresan blir det inget, när Klemmet blir svårt skadad. Till slut friar han ändå till Sara och tillsammans lyckas de bli kvitt rövarna som härjar i fjällvärlden. Men allt silver som rövarna roffat åt sig under sina härjningar blir kvar i grottan som var deras högkvarter och som slutligen sprängs. Ingen av samerna som blivit bestulna ville ha tillbaka silvret eftersom det är fyllt med ondska.
– Så om ni ser ett stenröse i Aavnjuana så kan det vara där allt silver finns, avslutade Anna sin spännande historia.
Och nyfikenheten hos den unga publiken visste inga gränser och frågorna haglade.
– Hur kan du veta det? Är du säker på att skatten finns där? Tänk om man hittar grottan och det är tomt!
Efter föreställningen berättar Anna att det hör till vanligheterna att publiken engagerar sig och hon inbjuder också till det när hon ställer frågor till publiken under föreställningen.
– Både när man spelar för barn och för äldre så ställer de gärna frågor och börjar också berätta sina egna historier. Det väcker ett intresse hos människor att själva berätta.
Bildtext: Skådespelaren Anna Åsdell har ett helt register av ansiktsuttryck och sinnesstämningar när hon berättar historier i föreställningen Tjuvriesilpeh–Rövarsilvret.
Last Updated on Friday, 28 October 2011 08:31
