Vid årets samiska minnesdag i Stockholm deltog flera talare som alla berörde årets huvudtema: Repatriering och att vörda minnet av de samer vars kvarlevor ännu finns på museer och institutioner.
TEXT OCH FOTO LEONARDA ARCIDIACONO
Den samiska minnesdagen, som anordnas av Amnesty Sápmi, Stockholms Sameförening och Same Ätnam, är inte bara till för samer, utan för alla som har intresse för mänskliga rättigheter, anser Inger Axiö Albinsson, ordförande i Sameföreningen i Stockholm. Hon menar att en samisk minnesdag är viktig och därför kommer att bli en årlig sammankomst.
– Det är ändå konstigt att Sverige som gärna ser sig som ”god” har så svårt att leva upp till både internationella regler för urfolk och nationella minoriteter inom nästan alla områden. Det finns för lite information i svensk undervisning på alla nivåer om samiska historia, och när det gäller den svenska statens behandling av det samiska urfolket. Med en samisk minnesdag får vi möjlighet att fylla i de stora kunskapsluckorna som finns, framför allt hos icke-samer, men delvis också hos samer, säger Inger Axiö Albinsson och fortsätter:
– Samer i Stockholmsområdet kan bidra till repatrieringen genom att vara aktiva i sin sameförening. Vi behöver gå samman och se över vad som kan göras. I dagsläget har vi pågående diskussioner med både Nordiska museet och Skansen, så arbetet är i gång.
MINNESDAGEN ägde rum i slutet av oktober på Biograf Skandia. Flera olika talare belyste temat repatriering ur olika perspektiv. Artisterna Mari Boine och Sara-Elvira Kuhmunen fyllde salen med jojk och trumslag. Hannah Edenbrink Andersson med rötterna i Lillsaivis berättade om Unna Saiva – den skändade offerplatsen i Gällivare kommun. Hon underströk att de stulna föremål som förvaras på museer behöver återföras dit där de hör hemma och att det inte finns tid att vänta.
– Dessa ceremoniella föremål är en del av vår historia och kultur och inte bara fysiska objekt. Återbördande bidrar till helhet och en känsla av värdighet, sade Hannah Edenbrink Andersson.
Andra talare var Maj Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Mikael Jakobsson, ordförande Same Ätnam och Eva Forsgren, ordförande för Uppsala Sameförening. Ann Follin, överintendent vid Världskulturmuseerna berättade om känsliga samlingar som lämnats tillbaka till urfolk i andra delar av världen och att återbördande av samiska föremål är högt prioriterat.
– Under 2023 har 477 föremål överlåtits till Ájtte och arbetet fortsätter, meddelade hon.
FÖRUTOM TJÄNSTEMÄN från kulturdepartementet och Riksantikvarieämbetet var också internationella gäster på plats från USA och Kanada. Sáminuorras ordförande Sara-Elvira Kuhmunen ingav hopp med sina avslutande reflektioner, vilka följdes av ekande applåder.
– Makthavare tar beslut utan att ha grundläggande kunskap eller förståelse för att det som står på spel är vår framtid. Det går inte att förhandla om mänskliga rättigheter. Även fast det har sett mörkt ut genom historiens gång och fortfarande gör det så har jag ett hopp. Våra förfäder har kämpat för oss. På samma sätt kämpar dagens samiska ungdomar för vår kultur, våra marker och vårt folks överlevnad och tänker inte ge upp, sade hon.
Minnesdagen anordnades av Amnesty Sápmi, Stockholms Sameförening och Same Ätnam.
