Rollspel synliggör dold historia

Ett gigantiskt slukhål öppnar sig utanför Jokkmokk. En person försvinner med hull och hår, hus och hem. Nästan omedelbart anklagar en aktivistgrupp gruvbolaget för det som har hänt. Men bland äldre samer muttras det: Ingen skulle ha bråkat med Björnvattsliden. 

Oscar Sedholm har skrivit och lanserat sitt första rollspelsscenario med en blandning av samiska myter och samisk samtid som utgångspunkt.

TEXT ÅSA LINDSTRAND

I ett projekt där Norden skulle användas som en skräckfylld plats för rollspelsscenarier blev Oscar Sedholm inbjuden att skriva ett av scenarierna. Eftersom han länge haft en idé att skriva något utifrån samiska myter och legender nappade han omedelbart. Och nu är det klart: Tuorsjaure – A shadow of what once was har lagts upp för digital försäljning som en del av rollspelet Call of Cthulhu. Under en till två kvällar kan kompisgänget samlas vid köksbordet för att spela äventyret utifrån det ramverk som finns.

– Jag skulle beskriva rollspel som en kombination av improvisationsteater och brädspel. De som spelar har sina olika karaktärer. Karaktärernas styrkor och svagheter möjliggör eller begränsar vad de kan göra. I grundboken och i scenariot finns också själva bakgrundsberättelsen. En av deltagarna är spelledare, det vill säga den som håller i taktpinnen och ger innehållet till spelarna, bit för bit. 

OSCAR SEDHOLM jobbar som kommunikatör i ett projekt för att rekrytera arbetskraft till Umeå kommun. Han var tidigare engagerad i sametingspolitiken. Rollspelet är ett hobbyprojekt, som han hoppas kan bidra till att höja kunskapen om samisk kultur och samtid. Call of Cthulhu är ett skräckrollspel där kosmiska krafter har sina egna märkliga syften utan att bry sig om mänskligheten.

– Det ingick i uppdraget att vi skulle skriva om modern tid. Bakgrunden i mitt scenario är de här gruvprojekten som delar upp lokalbefolkningen. I ett rollspel simulerar man en verklighet, och genom spelet kan man komma lite närmare den verkligheten. 

I TUORSJAURE, som alltså stavas med den tidigare lulesamiska ortografin, har människorna svenska efternamn. På frågan om vilka vägval han har gjort i berättelsen svarar Oscar Sedholm att det alltid är en balansgång.

– Alla som spelar ska inte behöva kunna lika mycket som jag för att delta, för då blir tröskeln för hög. Jag ville till exempel att en poliskaraktär skulle ha en splittrad svensk-samisk bakgrund och vara delvis assimilerad, men det blev alldeles för svårt. När det gäller till exempel stavning, så har ingen med lulesamisk kompetens har haft möjlighet att hjälpa mig inom rimlig tid.

Eftersom rollspelet endast finns i digital utgåva finns det dock möjligheter att göra justeringar i efterhand. 

– Testa det här och kontakta mig gärna med korrekturförslag!  

OSCAR SEDHOLM hoppas att Tuorsjaure – A shadow of what once was ska bidra med en insikt om att det samiska folket och den samiska kulturen räknas. Tvärtemot hur det har framställts genom historien, säger han. 

– Rollspel är ett lättsamt sätt att få människor intresserade  av samiska frågor. Genom spelet förstår man att situationen är komplex och har en lång historia. Det är inte bara så att samer går omkring och gnäller. Och de platser som idag ses som avfolkningsbygd har en betydelse för dem som ännu finns där. De vill att platserna ska få finnas kvar och betyda något också i framtiden. Det är inte något man bara kan kasta bort för att tjäna pengar.

Picture of Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör