Sametingets rapport om jämställdhet i det samiska samhället, vilken även innehåller en forskningssammanställning om våld mot samiska kvinnor, visar att samiska kvinnor är mer välutbildade och dominerar samiska organisationer med inriktning på språk, kultur och utbildning, medan de samiska männen dominerar i representation inom rennäringen. I samband med rapportsläppet sade Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti att rapporten är en ögonöppnare, både för samiska kvinnor och samiska män, och tillade:
– Både kvinnor och män har allt att vinna på ett öppnare och mer jämställt samiskt samhälle – det är inte längre en kvinnofråga.
Káren-Ann Hurri, samisk kulturarbetare, feminist och ledamot i Sametinget, menar att det inte framkom något som förvånar i rapporten.
– Det mesta är sånt som vi som är engagerade i frågan redan vet. Men det är bra att det kommer en kartläggning att ha som underlag i arbetet framåt.
UNDER HÖSTEN blev det också klart att regeringen avsätter pengar kopplade till det regeringsuppdrag som Sametinget fått för att främja åtgärder för jämställdhet och att förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska flickor och kvinnor. Arbetet ska genomföras i dialog med samiska organisationer, samebyar och andra relevanta aktörer i civilsamhället i Sápmi och Sverige. I år får Sametinget 400 000 kronor för uppdraget. Därefter handlar det om 1,8 miljoner kronor per år under åren 2022-2024. Jämställdhetsminister Märta Stenevi (Mp) menar att regeringsuppdraget till Sametinget är en pusselbit i det nationella jämställdhetsarbetet.
– Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Uppdraget till Sametinget tar särskilt fokus på de jämställdhetspolitiska utmaningar som samer möter och mäns våld mot samiska kvinnor och flickor, säger hon.
I SAMMANSTÄLLNINGEN över våld mot samiska kvinnor ges förslag på forskning och andra åtgärder med anledning av de kunskapsluckor och utvecklingsbehov som kartläggningen sätter fingret på.
– När det gäller våld mot kvinnor är det nog bra med kvantitativ forskning, eftersom det fortfarande finns en utbredd syn att våld mot kvinnor inte är så utbrett i det samiska samhället, men jag hoppas verkligen att pengarna inte bara går till text utan också kommer användas till konkreta saker som påverkar samhället, säger Káren-Ann Hurri, som också menar att nyckeln till förändring finns hos männen:
– En lösning är att fler män börjar engagera sig och lyfta det här. Det kan handla om att dela exempelvis nyheten om resurspengar, följa upp de insatser som man gör med pengarna eller säga till när man hör sexistiska skämt i vardagen. Eftersom det samiska samhället är så litet så kan varje individ påverka så stor procent av den samiska befolkningen – det är en jättefördel.
TEXT CHRISTIN SANDBERG FOTO ÅSA LINDSTRAND
