Stark identitet leder till bättre hälsa

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Under en hel dag var det föreläsningar och samtal om unga samers hälsa. Konferensen är ett sätt göra samiska ungdomar delaktiga i forskning som berör dem. Att stå upp för vem man är, inte acceptera kränkningar och ta hand om varandra var delar av det budskap som framfördes. 

Under Ubmejen Biejvieh arrangerades en konferens om unga samers hälsa. Bakom konferensen stod Lávvuo, Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet i samarbete med universitet i Tromsö och Sáminuorra. Konferensen genomfördes också med stöd av SANKS och sametinget i Norge. En av arrangörerna, forskaren och psykologen Jon Petter Stoor, och moderatorn Patricia Fjällgren skapade en bekväm stämning redan från början och fick deltagarna engagerade. 

– Att leka är bra och nu ska vi leka konferens, konstaterade Patricia Fjällgren.

Hanne Magga arbetar på SANKS på norska sidan, men startade som privatperson facebookgruppen Duođaš Sámecielaheami – Dokumenter Samehetsen. Det är, säger hon, viktigt att dokumentera. För att få grepp om det som sker och se vidden av det. Och för att kalla det för vad det är: Rasism. 

– Även om det inte är illa menat är det rasism. Vi ska stå upp mot det och säga ifrån, säger hon.

Hanne Magga ger exempel på rasism och hat. Vidriga exempel, bland annat med de ökända bilderna av renar som plågas som spridits på sociala medier. Och det är viktigt, säger Hanne Magga, att hålla ihop samer emellan och våga stå upp för vem man är.

Sanne Ristin Bengtsson och Lena Maria Nilsson reder ut vad deras grupp har kommit fram till.

– Ta hand om varandra och inkludera andra unga samer, uppmanade hon konferensdeltagarna. 

KJETIL L HANSEN, forskare på universitetet i Tromsö, redogjorde för undersökningar som visar att assimileringspressen på samer är stor och att tre fjärdedelar av unga samer säger i en enkät att de upplever etnisk diskriminering. 

– Detta är ett samhällsproblem i Norge och Sverige. Att uppleva diskriminering påverkar allvarligt den mentala hälsan. I värsta fall kan det leda till självmord. Hur ska samer bli bättre på att kommunicera detta?

Kjetil L Hansen konstaterar också att familj är en viktig faktor för resiliens, alltså motståndskraft, men det krävs också att samhället runtom stöttar. I panelsamtalet som följde efter konferensens första del konstaterade deltagarna att samers tolerans för rasism är för hög. 

– När man bygger sten för sten av diskrimering gör det något med ens mentala hälsa, säger Hanne Magga och Kjetil L Hansen fyller i:

– Arvet efter koloniseringen är att rasismen är så normaliserad att vi inte ser det. Men vår forskning visar att det bidrar till bättre hälsa när du säger ifrån om de kränkningar du upplevt.

Hanne Magga:

– Samer säger inte ifrån, men majoriteten tycker att samer säger ifrån hela tiden. Och ju fler som säger ifrån desto bättre. Det kan kännas tungt, men det blir lättare när det är fler. Man ska försvara varandra och våga ta plats. 

UNDER DAGEN följde både grupparbeten och fler föreläsningar. Siv Kvernmo pratade på temat Vem är same nog? och om hur den samiska identiteten formas hos unga människor. Om föräldrarna har en stark samisk identitet får också barnen det, men det är ändå viktigt att samhället runtom bekräftar identiteten, till exempel i skolan och media. 

– Och de som kommer ut ur garderoben från att tidigare ha varit norska, är de verkligen samer? Ja, vi kan byta identitet flera gånger i livet. Du kan börja som norsk och sluta som same. Det kan också vara tufft att han stark samisk identitet, för då är du den som syns, den som står upp utåt för den samiska kulturen. Det kan bli en stress. Men när de som är starka i sin identitet blir vuxna klarar de sig bättre när det kommer till psykisk hälsa, än dem som har en svag samisk identitet. 

SAMETINGETS presidieordförande Daniel Holst pratade om identitet och om att inte få möjlighet att läsa samiska under uppväxten. När han inledningsvis sade några ord på sydsamiska var det första gången han talade språket offentligt. Jonill Margrethe Fjellheim Knapp förde in htbq-perspektivet, med att berätta om sin forskning.

– Många känner att de måste välja mellan sin samiska identitet och sin sexuella läggning, men genom projektet Queering Sápmi, Sápmi Pride och att man nu tar fram en icke-binär kolt, så går det åt rätt håll. Det är förenligt att ha både en samisk identitet och en queerpersonlighet. 

KONFERENSENS GRUPPARBETEN hade visionära framtidsbilder som tema. I den framtiden utsätts ingen same för rasism och diskriminering, och alla samer har en trygg samisk identitet. I den framtiden finns det gott om mötesplatser för samer, icke-samer talar aldrig illa om samer vid köksbordet och utbildning om samer finns i hela det svenska skolsystemet. De samer som är trygga i sin identitet och starka kulturbärare hjälper dem som vill ta tillbaka identiteten att hitta rätt. Dagen summerades i en positiv anda. Jon Petter Stoor:  

– Den här dagen blev bättre än jag trodde. Nu ska vi sortera i alla förslag. Vi kommer att ha åtminstone ett sånt här möte till, på norsk sida. Tanken är att skapa en bild av vad unga samer vill prioritera för en bättre hälsa. Sedan blir det min uppgift att kommuniceras detta till myndigheterna. 

TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND

Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör