Monday, 03 July 2017 06:23
HISTORIA Den nyutkomna boken Samiskt liv i äldre tid innehåller ett unikt material, insamlat i Pite Lappmark av Edvin Brännström under 1930-talet, och nu bearbetat och presenterat av den samiske kulturarbetaren Ivan Eriksson. Det är tjugofem år sedan han första gången kom i kontakt med Edvin Brännströms dokumentation.
– Här finns samernas egna berättelser, åttio namngivna personer som berättar och ger oss kunskap som glömts bort, säger Ivan Eriksson.
TEXT MARIANNE HOFMAN FOTO KENT NORBERG
Historia, framför allt den samiska, har alltid intresserat Ivan Eriksson, bosatt i Arvidsjaur och tillhörande Västra Kikkejaure sameby. När han hittade några av Edvin Brännströms anteckningar i ett arkiv såg han att de var annorlunda, och mycket värdefulla.
– Det finns en del annan forskning om hur det skogssamiska livet var förr, men där är inte människorna med på samma sätt. Här är varje person som berättat närvarande och namngiven, och eftersom jag själv är same så känner jag att det som berättas är äkta. Här finns samernas historia berättad av samerna själva.
Edvin Brännström reste runt i Pite Lappmark under ett par års tid i början av 1930-talet, och träffade då samer i Mausjaure, Kikkejaure och längs Piteälven upp mot norska gränsen. Han skrev ner deras berättelser, registrerade ord och ortnamn, och ritade av många föremål, byggnader och miljöer. Detta omfattande material finns utspritt på många olika platser. I flera arkiv, på museer och hemma hos anhöriga. Ivan Eriksson har samlat in och gått igenom allt han hittat.
– Jag kanske inte har hittat allt, men jag har hittat mycket. Boken innehåller till exempel 38 fotografier och 170 skisser gjorda av Edvin Brännström. Han var en duktig tecknare.
I BOKEN BERÄTTAS bland annat om vad som fanns i ackjorna under rajden, om sederna vid frieri, samernas ekonomi, redskap, seitar, sjukdomar och botemedel. Här finns också många ord och ortnamn på umesamiska och pitesamiska registrerade.
– Edvin Brännström skrev lite på gammelsvenska och bondska. Jag har bearbetat och redigerat texterna, men hållit en vetenskaplig trohet mot grundmaterialet. När det gäller de samiska orden och ortnamnen har jag haft hjälp av Olavi Korhonen, berättar Ivan Eriksson.
För att lyfta fram personerna i boken ytterligare har Ivan Eriksson gjort en karta där man kan se var de bodde. Han har också tagit fram vilket datum och år de föddes och dog.
– Jag är intresserad av släktforskning, och för de läsare som är ättlingar till personerna som berättar är det roligt att kunna härleda berättelserna till sin egen släkt.
Att arbeta med detta omfattande material och sammanställa det till en bok har varit ett stort arbete.
– De senaste sex åren har jag jobbat intensivt med det här. Det har betytt mycket för mig, jag har lärt mig en hel del om vår historia. En sak som jag tycker är väldigt intressant är Edvin Brännströms uppgifter om de sex- och åttakantiga timmerkåtorna, som visade sig finnas även uppe i fjällen, säger Ivan Eriksson.
UNDER 1940-TALET insjuknade Edvin Brännström. Han vårdades på mentalsjukhus resten av sitt liv och hann aldrig själv sammanställa och publicera sitt material.ÂÂÂ Genom sitt arbete har Ivan Eriksson gjort det tillgängligt för alla som är intresserade.
– Många samer har köpt den, och det är roligt. Boken kan ligga till grund för fortsatt forskning, och ge information till den som vill veta hur det var förr.
Närmast i tur för Ivan står nu att försöka hitta mer av Edvin Brännströms material.
– Jag vet att det finns många fotografier som han tagit. Jag ska åka till Nordiska museet för att försöka hitta fler av dem, men vad det blir av det materialet vet jag inte ännu.
Bildtext:
Ivan Eriksson har gett ut en bok med det material som Edvin Brännström samlade in i Pite Lappmark under 1930-talet. ”Här är varje person som berättat närvarande och namngiven, och eftersom jag själv är same så känner jag att det som berättas är äkta,” säger Ivan Eriksson.
Last Updated on Monday, 03 July 2017 06:24
