Wednesday, 16 December 2009 21:29
Rovdjursförekomsten i renskötselområdet är ett växande problem samtidigt som pengar för att ersätta skadorna inte räcker till. Under plenum diskuterades det som ansågs vara Sveriges havererade rovdjurspolitik.
I höst har en dom i Länsrätten gett samebyarna rätt att få ut 100 procent av rovdjursskadorna. Samtidigt har en ändring i regleringsbrevet lett till att sametinget enbart får betala ut anvisade pengar, som bara räcker till 71 procent av ersättningssumman.
På grund av situationen valde styrelsen att lyfta frågan till plenum för beslut. Styrelsens förslag var att ta pengar från främjandeanslaget. Överskottet från det måste annars betalas tillbaka till regeringen innan årsskiftet.
– Det här är ingenting som man egentligen får göra, därför kan vi inte göra det på styrelse- eller myndighetsnivå, förklarade styrelseordförande Sara Larsson, min geaidnu.
Anders Kråik, samerna, berömde styrelsen för enigheten i en så pass viktig fråga.
– Däremot är jag tveksam till styrelsens resonemang att ta pengar från främjandeanslaget och jag vill veta varför man valt den vägen och inte föreslagit förvaltningsanslaget istället? Förmodligen blir det kritik från riksrevisionen, men om man ska begå en brottslig handling ska man göra det med bravur och löpa linan ut.
BROR SAITTON, samelandspartiet, höll ett långt anförande där han delgav sin syn på situationen.
– I dagsläget är hela rovdjurspolitiken totalhavererad och den här ohållbara situationen måste vi bestämt ta avstånd ifrån. Jag tror inte det är ett problem att få stöd utifrån om vi redovisar frågan som den egentligen är. Jag är inte emot rovdjur Jag är för en fauna i balans, men verkligheten är att samebyarna befinner sig i en katastrofsituation.
Marita Stinnerbom, guovssonásti, höll med Bror Saitton och var tacksam över att frågan kommit upp på dagordningen.
– Någonstans måste pengarna tas ifrån, för den enskilda renägaren får inte hamna mellan stolarna. Det är av största vikt att vi får ordning på den havererade rovdjurspolitiken. Vi vet att det finns en mycket högre rovdjursstam idag än det som sägs och det är viktigt att få till miniminivåerna.
Per Mikael Utsi, guovssonásti, var inte för att ta pengarna från främjandeanslaget. Han menade att det är viktigt att markera att mer pengar behövs till rovdjursersättningarna och föreslog istället att ta medel från anslaget för parlamentsbyggnaden. Han påpekade att pengar som är avsatta till rennäringen inte ska beblandas med rovdjursersättningar.
Styrelseordförande Sara Larsson förklarade situationen.
– I det här läget hamnar vi i en situation där vi måste skicka tillbaka pengar till regeringen och därför har vi valt främjandeanslaget. Medel för parlamentsbyggnaden förs över till nästa år och därför har vi valt att inte ta från det anslaget. Det är viktigt att lösa denna fråga på kort sikt och undvika att skicka tillbaka pengar till regeringen.
SAMETINGETS PLENUM beslutade enligt första att-satsen i styrelsens förslag att samebyarna ska ha full ersättning för skador på ren som orsakats av rovdjur beräknat med de fasta belopp som gällde från 1 januari enligt regleringsbrevet för i år.
Plenum beslutade också i enlighet med Per Mikael Utsis förslag att anslagskredit som idag fattas i första hand ska tas från anslaget för en parlamentsbyggnad. Dessutom tillstyrkte plenum motförslaget från Bror Saitton att styrelsen kräver hos regeringen att rovdjursstammarna minskas i renskötselområdet genom att toleransnivåer införs i varje sameby.
Text och foto: KATARINA HÄLLGREN
Översättning: MILIANA BAER
