Miljonregn över författarcentrum

SKRIVA Miljonerna trillar in till det samiska författarcentrum som under nästa år planeras att starta i Jokkmokk. Beskedet att Postkodstiftelsen går in med två miljoner kronor levererades under den samiska litteraturfestivalen i Jokkmokk i mitten av november. En festival som gav mersmak för alla inblandade.

TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND

En av dem som jobbar för samisk litteratur är Sveriges författarförbunds ordförande Gunnar Ardelius. Förbundet hade förlagt sitt styrelsemöte till Jokkmokk i samband med litteraturfestivalen Bágo in Books och Ardelius var nöjd med vad som hänt senaste året.
– Ifjol lanserade vi ett tiopunktsprogram för samisk litteratur och redan nu har sju av de tio punkterna börjat förverkligas, sade Ardelius.
Det han bland annat syftade på var planerna på ett samiskt författarcentrum. Och med litteraturfestivalen följde goda nyheter: Postkodstiftelsen går in med hela två miljoner kronor i projektet som ska bygga upp författarcentrumet. Dessutom har Sametinget gått in med 200 000 kronor för nästa år, Region Norrbotten med 600 000 för tre år och Jokkmokks kommun med 450 000, också under tre år.
– Vi har en budget på ungefär sex miljoner kronor, så nu väntar vi på att Statens Kulturråd ska komma med sitt besked och sedan kommer vi att söka mer pengar under projekttiden, säger Anne Wuolab, ordförande för Bágo Čálliid Siebrie, den samiska författar- och skribentföreningen.
Hon konstaterar att väldigt mycket i Sábme bedrivs genom projekt, ofta förprojekt och pilotprojekt som sedan inte leder vidare. Tanken är därför att det samiska författarcentrumet också ska jobba just med frågan om en fast finansiering, så att verksamheten finns kvar när projektet tagit slut.
– Vi har ju genom samarbetet med Sveriges författarförbund lärt oss hur mycket själva författaren betyder och hur viktigt det är författare kan leva på sitt författarskap, säger Anne Wuolab och tillägger att behovet av en samlande kraft är stort eftersom infrastrukturen för samisk litteratur är i princip obefintlig.
Dessutom, menar Anne Wuolab, är projektet något av ett glesbygdsprojekt.
– Det kommer att behövas korrekturläsare, förläggare och så vidare, så det ger ju också en del arbete.

BÁGO ČÁLLIID SIEBRIE har funnits i lite mer än tre år. Under de åren har föreningen skapat en viktig relation till Sveriges författarförbund. Två samiska författarombud finns numera inom förbundet och en samisk arbetsgrupp har inrättats. Och nu i november var det alltså dags för den första samiska litteraturfestivalen på svensk sida. Anne Wuolab är mycket nöjd över utvecklingen.
– Det började redan på den samiska författarskolan på Samernas utbildningscentrum. Författaren Maria Vedin höll i utbildningen. Hon fick oss att förstå att det inte ska vara ett normaltillstånd att det inte produceras böcker på samiska på svensk sida.
Den två dagar långa litteraturfestivalen blev ett lyckat arrangemang.
– Ja, jag är nöjd. Man kan alltid önska sig mer folk, men det är inte säkert att det blir bättre för det.
Omkring 60 personer hittade till festivalen första dagen, och ungefär hälften kom dagen därpå för att lyssna till de litterära samtalen. I anslutning till festivalen hade också Ávkis projekt Vállje ordnat en bokmässa.
– Det var mycket proffsigt ordnat och att Linn Huuva hade sitt kafé där gjorde att folk stannade kvar och pratade. Det som slog mig under de här dagarna var också att vi har så mycket kunnigt folk i Sápmi. Vi blandade rejält när det gällde innehållet och jag tycker att alla hade något att säga. Dessutom kan vi sluta nu med att upprepa den självuppfyllande profetian att folk inte skriver och läser. Sápmi både skriver och läser, även om det inte alltid är på samiska.

Bildtext
Arrangörerna av Bágo in Books var mycket nöjda med den samiska litteraturfestivalen. ”Sápmi både skriver och läser,” säger Bágo Čálliid Siebries ordförande Anne Wuolab.

Bild av Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör