Det två nordligaste stiften kartlägger de samiska föremålen som de har i sina ägor. I Härnösandsstift har Marica Blind i snart tre års tid letat samiska saker. Sedan i början av året sitter Noomie Kielatis och går igenom Luleå stifts inventarier. Det visar sig finnas gott om samiska spår i de kyrkliga rummen.
TEXT ANNA SUNNA
Noomie Kielatis som är textilvetare och duodjár jobbar tillsammans med professorn i konstvetenskap vid Uppsala universitet Britt-Inger Johansson, som också leder projektet. I stiftet har församlingarna fört in alla föremål i digitala eller fysiska inventarieförteckningar. I början av året började de därför med att gå igenom alla fotografier och texter om föremålen.
– Vi ser på dem och avgör om det är samiska föremål eller föremål i samisk tradition. Det kan vara ett föremål som har form efter samisk slöjd eller är gjort i en teknik som är vanlig i samiska sammanhang. Det gäller även arkitekturen. Jag tänker att Kaitums kyrka är tydligt inspirerad av en kåta, säger Noomie Kielatis.
I DET sydliga grannstiftet Härnösands stift är det kulturgeografen Marica Blind som sedan 2022 letar efter samiska föremål. Härnösands stift lyfter att det kyrkliga kulturarvet är en viktig del i stiftet och behöver synliggöras. Marica Blind berättar också att det lyfts röster från samisk håll att ta reda på vad som finns i kyrkan.
– Personer har ställt frågor om var de samiska föremålen finns och vad det är för saker. Det har också varit insändare i Daerpies Dierie, det sydsamiska kyrkobladet, med funderingar om det, säger hon.
De två stiftens projekt bedrivs oberoende av varandra. Deras tillvägagångssätt skiljer sig också åt. Marica Blind reser runt i det vidsträckta stiftet och letar föremål inne i kyrkornas byggnader, från kyrkor och kapell till lador och uthus.
– Vid kusten har församlingarna ofta kännedom om de har samiska föremål, eftersom de inte är så många. Men det har också hänt flera gånger att jag har hittat saker fastän de har sagt att det inte finns några. Som en tavla där samer avbildats, som har hängt på väggen i många år utan att någon har tänkt på den, berättar hon.
DE VANLIGASTE föremålen Marica Blind stöter på är fotografier, tavlor och litteratur. I Jämtland och Härjedalen har det varit mer konsthantverk. Det kanske ovanligaste hon har hitttat i sitt arbete när det kommer till äldre föremål är tre biblar på samiska från 1811, som finns på olika ställen.
– Den första hittade jag i en sockenstuga i Hammerdal. Jag kontaktade församlingskansliet, men de kände inte till att den fanns. En bibel hittade jag i en bokhylla med andra gamla biblar. Det var ingen som gått igenom dem. Jag upptäckte den när jag kollade bibel för bibel, säger Marica Blind.
ETT AV DE äldsta föremålen som Noomie Kielatis och hennes kollega har hittat i Luleå stift är från 1700-talet. Det är en altarduk som har tillhört Jokkmokks kyrka och som nu finns på Historiska museet. På den röda duken har årtalet 1754 broderats med tenntråd.
– Jag tycker att den är jättespännande. Motivet är inte som man tänker sig tenntrådsbroderier idag, utan det är blommor och slingrande rankor, säger Noomie Kielatis.
Att altarduken härstammar från en tid då kyrkan försökte kristna alla samer ser hon också som en intressant aspekt.
– Tenntråd är så förknippat med det samiska hantverket. Tänk att de då valde att beställa eller sy upp en altarduk med så pass mycket tenntråd och som de valde att ha i kyrkan. I mitt uppsatsprojekt ska jag skriva bland annat om det, säger Noomie Kielatis entusiastiskt.
Trots att de inte hunnit att gå igenom alla inventarier i Luleå stift så ser de i likhet med Härnösand stift samma tendens på var geografiskt de samiska föremålen finns.
– I inlandet finns det väldigt mycket föremål, i alla fjällkyrkor och kyrkkåtor. Men ju längre mot kusten man kommer, desto färre föremål finns det, säger Noomie Kielatis.
Vad är det vanligast att ni hittar?
– Det är textilier, som altardukar, mässhakar och predikstolskläden och ibland kan det vara ett enkelt vävt band. Det finns så otroligt mycket textilier just inom kyrkan, där det alltid har varit viktigt med dekoration, säger Noomie Kielatis.
KARTLÄGGNINGEN av de samiska föremålen i Luleå stift bekostas av den kyrkoantikvariska ersättningen. I slutändan kommer resultaten av sakletandet att resultera i en publikation som kommer ut någon gång under 2025. Även arbetet i Härnösandsstift genomförs med stöd av statens kyrkoantikvariska ersättning och i samarbete med stiftelsen Gaaltjie Saemien Museume i Östersund. Det kommer att resultera i en digital förteckning som vara tillgänglig på olika webbplatser. Marica Blind påbörjade resan för snart tre år sedan i Örnsköldsvikområdet och är nu inne på sluttampen efter att ha gjort sista turen i Härjedalens pastorat.
– Det kommer säkert att bli någon rapport eller skrift och så pratas det om att eventuellt göra en utställning. Men i dagsläget är det inte klart. Vi kommer att återrapportera till församlingarna och pastoraten så att de får koll på vilka föremål som finns hos dem, säger Marica Blind.
Bildtexter
Noomie Kielatis söker efter samiska spår i de kyrkliga rummen i Luleå stift. Jokkmokks gamla kyrka är en byggnad som anses ha samiskinspirerad arktiektur. En av föremålen i Luleå stift är en tenntrådsbroderad altarduk från 1754.
FOTO ÅSA LINDSTRAND
Sedan 2022 reser Marica Blind runt i Härnösands stift och letar upp samiska föremål i de kyrkliga rummen.
FOTO PRIVAT
