Jag var tvungen att flyga härförleden. Jag tordes inte ta tåget av rädsla att missa mitt uppdrag. Och det var tur, för samma dag som jag for stod all tågtrafik norr om typ Vännäs still av någon obskyr orsak. Nå, när jag satt där uppe och landet bredde ut sig mot väster såg jag plötsligt något symmetriskt snirkligt på en öppen plats bland träden. Undra vad det där är? tänkte jag för mig själv och hann fundera över vattenreningsanläggningar och allt möjligt innan jag insåg: Drottningholms slott och dess trädgård med välklippta häckar i symmetriska mönster.
SEDAN bredde huvudstaden ut sig. Och jösses vilken plats Stockholm tar! Och notera nu, att exakt all mark som Stockholm vilar på en gång har varit natur. Förmodligen en sagolikt vacker sådan. Så om du tillhör dem som gärna klagar över de spår som till exempel renskötsel lämnar efter sig i naturen, så blicka först mot Stockholm och sen kan vi snacka spår. Ett enda tjockt outplånligt spår, där i stort sett ingenting livsnödvändigt produceras. Så tja, om jag inte vore så väluppfostrad, skulle jag väl bara säga: Håll käften om det där med renskötselns naturförstörelse om du själv nöter asfalt, betong och gatsten dagarna i ända.
FÖR EN tid sedan började samer publicera bilder av hur de sagt upp sin prenumeration på en av Sveriges största tidningar, DN. Det handlade så klart om Hanne Kjöllers texter på ledarsidan. Den samiska DN-protesten spred sig och även om det var en liten löpeld i den stora mediavärlden, så tror och hoppas jag att det var en löpeld som brändes. Samefolkets frilansmedarbetare Lars-Ola Marakatt skriver om den samiska protesten och låter två medieforskare titta på Kjöllers texter. DN fick flera möjligheter att besvara kritiken, men nej, från det stora mediahuset hördes inte ett ljud. Jo, Hanne Kjöller själv svarade faktiskt att hon inte ville svara. Ingen på ledande position har skickat annat än ett autosvar på mejl. Kanske lite osnyggt?
I JÄMTLAND har det tvistats om vinterbetesmarker. En förlikning blev det och det kan ju låta fint, men det blev en dyrköpt insikt om att samebyarna istället kunde ha pratat med varandra. I det här numret låter vi de berörda förklara sin syn på det som hände och resonera kring framtiden. I ett allt trängre landskap ökar självklart också risken för krockar och konflikter.
VI GÖR en utblick till Grönland och de kvinnor som nu kräver Danmark på ersättning efter att ha utsatts för den så kallade spiralkampanjen. Porträttet tecknas den här gången av Elle Máret Labba, globetrottern som inte räds att uttrycka åsikter. Sámiduodji och Sametinget fyller 30. Och Sametinget, ja. Politikerna samlades till plenum i Åre för att bland annat avhandla mötets stora ärende: Den återremitterade frågan om samebyarnas organisation, som i stort sett handlar om vilka samer som ska få vara medlemmar i samebyarna, eller egentligen vilka som ska ha tillgång till de samiska rättigheterna till land och vatten. Och efter hundra år av ett segregerande och cementerat system är det uppenbarligen svårt att komma överens. Så Sametingets styrande partier rundade parlamentet: Ärendet bordlades och samtidigt skickar styrelsen ändå in sitt eget förslag. Vi berättar även om detta.
NU strömmar fjällrenar ner mot skogslandet och ger än mer liv åt snölandskapet. Samefolket önskar er lite välbehövlig frid i midvintertid. Vi hörs efter Jokkmokks vintermarknad.
