Monday, 04 July 2016 09:39
ordförande för Riksorganisation Same Ätnam, som har haft årsmöte i Stockholm. Vid förra årsmötet pratade du om att Same Ätnam skull inleda ett stort arbete med sina mål- och visionsdokument. Hur har det gått?
–Â Det har gått bra. I höstas träffades sameföreningar och förtroendevalda för en workshop där vi arbetade med det här och nu har dokumenten fastställts av årsmötet. Vi tyckte att de gamla dokumenten saknade struktur och helhet. Nu har dokumenten moderniserats och vi har slagit fast vad Same Ätnam ska prioritera.
Och vad är det?
– De senaste åren har vi jobbat mycket med miljöfrågor. De och exploateringsfrågorna kan sägas ha kommit i fokus, tillsammans med bland annat återbegravningsfrågan. Tidigare arbetade Same Ätnam mest för rättigheter för samer utanför samebyarna och även om den kärnan finns kvar, så har markförstöring och diskrimineringsfrågor hamnat mer i fokus. Men samtidigt hänger allt ihop.
Hur var årsmötet i Stockholm?
– Det var bra! Jag kanske hade väntat mig lite mer debatt kring målsättningsdokumentet, men samtidigt var det ju redan väl förankrat när det kom till årsmötet. Det visar sig också att antalet medlemmar ökar. Nu är elva sameföreningar medlemmar och vi har ungefär hundra enskilda medlemmar. Poesigruppen i Stockholm läste poesi som rörde en del till tårar och på kvällen hade vi en jättetrevlig fest som Stockholm sameförening hade ordnat.
Vilka frågor väckte debatt på årsmötet?
– Det var framför allt frågan om det som har hänt på Samefolket som väckte debatt mellan två personer, och där den ena, May-Britt Öhman, föreslog sig själv som ledamot till Samefolkets styrelse. Efter en sluten omröstning blev det så att Ulf Nårsa sitter kvar. En av deltagarna riktade också ganska kraftig kritik mot Sámi Duodji och det uppstod en del diskussioner i hur Same Ätnam och Sámi Duodji ska samarbeta framöver. Men utöver det var det ett lugnt årsmöte.
Det blev en diskussion om att vissa ledamöter sitter på väldigt många poster. Till exempel sitter Ulf Nårsa nu som ordinarie i Same Ätnams styrelse och dessutom är han organisationens representant styrelserna för Gaaltije, Ájtte och Samefolket. Vad är din kommentar till det?
– Det beror helt enkelt på att vi har fått in för få namnförslag till valberedningen. Jag hoppas att det här leder till att Sameföreningarna vaknar till och föreslår fler namn till nästa år. Men det är också så att Ulf faktiskt är en person som har tid, eftersom han är pensionär.
Det är också så att flera av Same Ätnams styrelseledamöter själva representerar organisationen i andra styrelser, bland annat så sitter både du och Ulf Nårsa nu i Samefolkets styrelse. Kan inte det bli lite konstigt, för ingen vill väl kritisera sig själv?
– Ja, det finns fördelar och nackdelar med det. Från styrelsens sida är det bra att några har engagemang i stiftelserna, annars är det lätt att vi tappar kontakten med verksamheterna i våra organ. Och det enda mandat vi har är faktiskt att tillsätta folk i styrelserna. Något annat inflytande har inte Same Ätnam över enskilda stiftelser. Om det finns kritik så är det i huvudsak revisorernas och länsstyrelsernas sak. Men landsmötet är också ett bra forum för att ge ledamöterna återkoppling om deras arbete.
Vad är viktigast för Same Ätnam den närmaste framtiden?
– Vi behöver få till ett kansli. Det är inte seriöst för en riksorganisation att styrelseledamöterna själva ska hantera allting. Same Ätnams styrelse ska i första hand lägga sitt fokus på kärnverksamheten.
TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO LILIAN MIKAELSSON
svensk sammanfattning
Riksorganisationen Same Ätnam har haft årsmöte i Stockholm. Peter Rodhe valdes till ordförande för ännu en mandatperiod. Han konstaterar att RSÄ:s medlemsantal ökar och att organisationen numera i första hand fokuserar på exploateringsfrågor, miljöfrågor och diskrimineringsfrågor. Han berättar också att årsmötet var relativt lugnt, och att det som väckte viss debatt var rapporterna om året som gått på Samefolket och Sámi Duodji.
Last Updated on Monday, 04 July 2016 09:46
