Buljos bidus träffar rätt!

Saturday, 27 February 2010 02:27

I musiken finns det något som heter ”feeling” eller ”timing” på engelska. Den är svårt att mäta, men det känns väldigt tydligt när den finns där. Både Tor-Henrik och Georg Buljo har feeling, och när de spelar med Niko Valkeapää så förvandlas scenlamporna till en stjärnhimmel.

Vi fyller inte riktigt Bio Nordens lokal i Jokkmokk. På första och andra raden är det många tomma sitsar. Vi har stått ute i kylan. Nacken har stelnat under de tunga kläderna. Det är mitt på dagen, klockan är två. Niko och hans kompisar har en svår uppgift att fånga publiken och få oss att landa. Mig får de inte med sig i första taget. De spelar förstås bra. Men när Georg Buljo börjar improvisera på någon norsk folksång så pallar jag inte mer. Det är för mycket pretentioner. Det är för djupt för min smak. Stycket är alltför långt. Jag tröttnar.

Och kanske var det just den här tröttheten jag behövde. I slutet av låten har jag liksom fallit på plats, sänkt min guard och börjat lyssna på ett annat sätt. Det skedde plötsligt. Nu njuter jag. Jag gillar tomheten mellan tonerna. Feelingen! En man på fjärde raden somnar och andas med djupa andetag.

Resten av konserten är som en fest. En annorlunda version av Geahčan du är helt fantastisk. Jag får lust att dansa, och så har jag inte känt förr på Nikos konserter. Den här sången fångar också den största applåden från publiken.

Vi får ett extranummer: en enkel melodi som vi sjunger med i. Utan ord. Det är förresten just ljuden som vinner, inte orden. Det som träffar är rösten, ljuden, melodierna, musiken. Inte orden. Jag känner på mig att orden också innehåller något, men jag förstår inte vad. Till exempel sången Albma, som handlar om en ”riktigt äkta” same. Den får mig att vakna till, även om jag inte vet just vad han menar med de orden.

Säkert har jag förstått orden fel. Men. På scenen var hursomhelst tre människor ikväll som passar bra in på den frasen. Kolt, språk, musik, självförtroende. Och allra viktigast kanske – de har feeling.

Text: VILLE SÖDERBAUM
Last Updated on Saturday, 27 February 2010 02:28

Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör