Tuesday, 15 March 2016 21:09
BOKSLÄPP Skådespelaren och dramatikern Harriet Nordlund debuterade som skönlitterär författare när hennes bok Årddå släpptes under marknadsdagarna. En bok om en lulesamisk flickas uppväxt på 1950-talet.
Det var egentligen två boksläpp i ett när utgivningen av Harriet Nordlunds bok Årddå uppmärksammades under Jokkmokks vintermarknad. Först släpptes den svenska versionen i illustratören Kerstin Hjertén Grapes händer, och sedan fick översättaren Karin Tuolja ta emot den lulesamiska version hon själv har arbetat med.
–Â För Karin Tuolja är, säger Harriet Nordlund, den lulesamiska världens Rolls Royce.
Sedan elever från Jokkmokks kulturskola berättat och jojkat på boksläppet och några stycken lästs upp på både svenska och lulesamiska var det dags för författaren att sälja och signera böcker. När den långa kön till sist sinat säger Harriet Nordlund till Samefolket:
– Den här berättelsen måste berättas. Det finns så lite litteratur på lulesamiska för barn och unga och jag accepterar inte att det ska vara så. Vi ligger för långt efter och nu måste alla hjälpas åt. Lulesamiskan är marginaliserad och det står jag inte ut med.
Hon säger att arbetet med att ta fram lulesamisk litteratur måste stimuleras på olika sätt, men att det bland annat behövs pengar till dem som ska göra jobbet med till exempel översättningar. Och den som inte kan skriva själv kan, säger hon, få hjälp.
– Alla människor är en berättelse och alla människor tillsammans blir ett helt bibliotek.
Â
HON HAR VALT att förlägga handlingen i sin egen bok till 1950-talet och den femåriga flickan Ibbas uppväxt.
– 50-talet var fullt av rasism. Vi dög inte i något sammanhang. Men vi hade en hjälte på internatet, Rut Helander. Hon bäddade om oss om kvällarna och kallade oss för vackra blomnamn. Vi sparkade av oss täckena för att hon skulle komma en gång till.
När Harriet Nordlund själv kom att arbeta med gatubarn i vuxen ålder upplevde hon exakt samma sak. De barn som bodde med henne hade aldrig fått en godnattkram och blivit ombäddade – och när hon gjorde det sparkade de av sig täckena för att hon skulle komma tillbaka.
– Det är viktigt att komma ihåg sånt, när det idag kommer barn till oss från hela världen. Vi ska inte göra samma misstag och tvinga på dem andra språk och kultur på det sättet som man gjorde med oss.
Hon tror själv att hennes bok lämpar sig för barn från sex år och uppåt, men är övertygad om att den passar också för vuxna.
– Den här boken är berättad inifrån – det är inte någon utifrån som skriver om det som hänt. ÅL
BILDTEXT
Harriet Nordlund stärker det lulesamiska biblioteket med sin bok Årddå.
