Tuesday, 15 March 2016 20:55
SAMTAL ”Motstånd som drivkraft i teater” var namnet på det seminarium som Giron sámi teáhter arrangerade under marknadsveckan.
– Jag känner att det är en jättestark strömning i den samiska konstkulturen just nu och jag ville kartlägga varifrån det kommer och varför det är så aktuell, säger Åsa Simma, teaterchef.
TEXT ANDREA THÜR FOTO ÅSA LINDSTRAND ÖVERSÄTTNING MILIANA BAER
Sparbankssalen i Aja var fullsatt under det tre timmar långa seminariet, där åhörarna fick lyssna till bland annat konstnärerna Anders Sunna och Britta Marakatt Labba, en av den samiska teaterns grundare Maj-Doris Rimpi, skådespelerskan Sarakka Gaup och regissören Paulina Feodoroff från Finland.
Politikern och journalisten Bjarne Store Jakobsen inledde seminariet med att berätta om politisk propaganda, sina erfarenheter från Altakonflikten och om bildens betydelse i den politiska kampen.
– Med folkrörelse skapar man otrolig makt, sa han och visade bland annat exempel från när en samisk protestgrupp uppvaktade den då nyblivna norska statsministern Gro Harlem Brundtland 1981 med en ros-aktion angående den pågående Alta-konflikten.
– Utan Altakampen hade vi inte haft Sametinget på norsk sida, sa Bjarne Store Jakobsen.
Textilkonstnären Britta Marakatt-Labba drog paralleller mellan den pågående stadsomvandlingen i Kiruna och 1940-talets tvångsförflyttningar av samer, men berättade också om hur hon hade bearbetat händelserna på Utöya 2011 konstnärligt.
– Konstnärens och kulturens roll i samhället är att belysa och tillhöra avant-gardet, gärna ligga två steg före alla andra för att kunna jobba med de bilder vi gör, sa hon.
Hon började tänka på det historiska perspektivet, från det som hände under 1940-talet, till Utöya 2011 och nutiden, och visade hur hon använt gamla mjölsäckar, som tyskarna gett svenska samer under krigsåren och som fortfarande bar en svag skuggning av hakkorset på, till att brodera sina bilder av det som hände på Utöya.
– Det var tufft att börja med det här, sa hon.
DEN SOM FICK Â högst applåder från publiken var nog ändå Maj-Doris Rimpi när hon skulle berätta om sitt arbete med samiska teatern, som hon var med och startade.
– Herregud, vad ska jag berätta om 40 år, det går ju inte, inledde hon, och läste sedan sin egen dikt Den femtonde hövdingen.
Både hon och teaterns nuvarande chef Åsa Simma bjöd på sina minnen från teatern, ända från tiden på Samernas i Jokkmokk då Maj-Doris Rimpi började träna med ”småungarna” på sameskolan till Snöspelet på sjön vid Dálvvadis, men också om den första tiden med teatern i Kiruna.
Skådespelerskan Sarakka Gaup från Kautokeino berättade hur hennes vilja att engagera sig politiskt gjorde att hon sökte sig till hip hop och teater istället för till tidningar och nyheter.
–Â Jag har en stark röst och jag använder den politiskt som ett val, sa hon och berättade bland annat om sitt engagemang för klimatet. I höstas deltog hon i aktionen Run for your life, det miljölopp som gick från Kiruna till Paris inför klimatmötet i den franska huvudstaden.
– Jag sprang 5,2 kilometer och det är det bästa jag gjort, sa hon och berättade om det hopp hon kände där.
– Det är hoppet om att allt ska bli bättre som driver oss att fortsätta kampen, sa hon.
Enligt Åsa Simma finns det planer på ett liknande arrangemang också nästa år.
– Jag tycker att det är teaterns ansvar att kunna tyda tiden och förstå vad publiken vill få. Vi ska inte sluta att göra teater men det finns ett jättebehov av ett forum där man kan diskutera aktuella samhällsämnen. Vår publik vill ha mer än bara teater.
bildtext
Tillsammans chefen för dagens Giron sámi teáhter, Åsa Simma, levererade Maj-Doris Rimpi en rad minnen från starten av samiska teatern för 40 år sedan och tiden som följt därefter.
Â
