Manusförfattaren Peter Birro från Stockholm och regissören Elle Márjá Eira från Kautokeino är duon bakom tittarsuccén Stöld, med över 14 miljoner visningar de första två veckorna efter Netflix-premiären. Medan Elle Márjá berättar om sin vardag i filmen, var det en helt ny värld för Peter Birro att bekanta sig med.
– Jag tyckte boken var helt fantastisk och tänkte att den här filmen vill jag skriva. Det är en helt fascinerande värld för mig, säger han.
TEXT LARS-OLA MARAKATT
Manusförfattaren Peter Birro har italiensk pappa men är själv uppvuxen på Västkusten. Han har tidigare gjort omtalade teveserier och filmer som Hammarkullen och Monica Z och berättat om både utanförskap och minoriteter. Innan han tackade ja till förfrågan att skriva manus till Stöld började han med att läsa boken. Och han reagerade starkt:
– Jag blev skitförbannad, rörd och arg att det får gå till så här. Jag kände ömhet och kärlek till Elsa och hennes familj och allt de måste genomlida. Men också en ilska över att samhället och polisen inte gör något, att det fått pågå i så många år.
REGISSÖREN Elle Márjá Eira från Kautokeino är själv uppvuxen i renskötseln och Lákkonjárga reinbeitesdistrikt. Hon har blivit kallad “helvetes fjällfinne” och berättar att hon upplevt hur den samiska kulturen nedvärderas. Hon har fått uppleva renstölder men även att renar dödats. Länge har en vilja grott hos henne att berätta för världen hur renskötare har det.
– Allt det här verkar inte ha något slut. Därför är det viktigt att visa det här för världen och hoppas att de vaknar, säger hon.
Elle Márjá Eira har varit i filmbranschen i 20 år och gjort bland annat dokumentären Ealát och nu senast var en av flera regissörerna i den norska serien Makt. För henne har långfilmsdebuten medfört att hon uppfyllt en dröm:
– Jag har alltid haft ett stort intresse av att berätta våra berättelser som storsamhället inte känner till. Det har varit en dröm att få göra långfilm.
TILLSAMMANS med författaren Ann-Helén Laestadius var Elle Márjá Eira vägvisare för Peter Birro när han kastades in i manusskrivandet. Han erkänner att det blev en tuff utmaning att göra film av boken:
– Boken har varit som en bibel för mig. Och jag har diskuterat mycket med Ann-Helén och Elle Márjá.
– Det är många teman i boken; samerna, renskötarna, rasismen och klimatförändringarna och det systematiska dödandet av renar som pågått i generationer. Men skalar man bort det så är det en historia om Elsa som vill ha upprättelse för sin familj och sin sameby. Och när jag väl hittade det temat blev det lättare att ta bort saker för att få det bra på film. Men det jobbigaste var att ta bort saker i boken som är så fantastiskt bra, säger Peter Birro som inte vara avundsjuk på Elle Márjá Eiras jobb:
– Ingmar Bergman sa en gång att man inte ska filma djur och barn, för det är bara en massa problem. Här var det både hundar, barn och amatörskådespelare samt flera tusen renar. Elle Márjá har gjort en fantastisk insats som regissör. Även de fantastiska skådespelarna har imponerat mycket på mig.
ÄVEN ELLE Márjá ger sina skådespelare ros. Hon som jobbat och haft inblick i hela processen, från manusskrivandet till bearbetning av det filmade materialet, säger att den här filmen fyller ett tomrum och något som hon själv saknat.
– Jag har alltid velat göra en samtida film om vad som händer i renskötseln, eftersom jag inte sett en sådan film förut.
Vad har du fått för bemötande?
– Det har kommit många fina meddelanden från folk. Renskötare har skrivit och de känner igen sig.
PETER BIRRO tycker att det varit spännande att bekanta sig med den samiska världen och sättet att leva och tänka.
– Det är väldigt fascinerande att samerna lever i samklang med naturen. Men de får samtidigt det allt tuffare och tuffare att behålla sitt sätt att leva. Jag tycker det finns ett oerhört värde av att ha kvar renskötseln och samerna, annars förlorar vi en viktig del av vår kultur. Hoppas på att filmen får spridning så att samhället och polisen inte kan strunta i det här längre.
Och även om Elle Márjá Eira lyfter de positiva kommentarerna som hon fått, har hon även sett det motsatta, vilket hon hade förberett sig på.
– Jag sa till mina skådespelare redan innan filmen publicerades att ni måste vara beredda på att rasisterna kommer att vakna. Det finns människor som inte tycker om renskötseln och samerna. De har så lite kännedom och förståelse för kulturen och bryr sig inte om att lära sig heller. Och visst har jag sett skrivelser och fula kommentarer som jag tolkar som rasism.
STÖLD hade över 14 miljoner visningar de två första veckorna och låg i tittartoppen hos Netflix. Experterna och filmrecensenterna ger filmen medelbetyg och filmen får både ris och ros. Peter Birro är stolt över filmen och säger att man måste släppa taget om historien när filmen är klar för man har ändå ingen makt över hur den tas emot. Elle Márjá berättar att hon tänkt många gånger på att hon känt att vissa saker skulle kunna gjorts bättre.
– Men det gör jag alltid, oavsett vad jag gör, säger hon.
Hon är trots allt nöjd och tillägger att det skulle kunnat gå mycket sämre om vädrets makter hade börjat jävlas.
PETER BIRRO vill se filmproduktionen som ett lärande för samiska filmarbetare och filmskapare, i och med att Stöld är den första filmen i det tilltänkta samarbetet som Netflix har med det internationella samiska filminstitutet.
– Det man ska tänka på är att det är en film som bygger för framtiden. Alla skådespelarna och filmarbetarna kommer att göra nya filmer som förhoppningsvis kommer bli ännu bättre. Att samisk film lyfts fram tycker jag är det viktigaste i hela projektet. Som manusförfattare har jag gått in och hjälpt till att berätta historien som bygger på verkliga händelser, så att det blir en så bra film som möjligt. Jag är tacksam för en fantastisk upplevelse, säger han.
Har det gett mersmak?
– Absolut. Jag tycker att den samiska kulturen är jättespännande och att det finns många berättelser. Det kommer att komma mer och det ser jag fram emot.
