Wednesday, 16 December 2009 21:23
1915: Arkeologen Eskil Olsson gräver upp 12 samiska kranier vid Rounala ödekyrkogård i Karesuando socken. Äganderätten hamnar så småningom hos Statens historiska museer.
1997: Den första repatrieringen sker i det samiska området. Kranierna efter Mons Somby och Aslak Haetta, deltagarna i Kautokeinoupproret som halshuggits 1854, återbegravs utanför Alta.
2002: Den så kallade skuggmannen, soejvengeelle, begravs i sin ursprungliga grav vid Atoklimpen utanför Tärnaby. Delar av mannens skelett hade förts bort av Ernst Manker.
2005: Efter en inventering står det klart att det finns samiska mänskliga kvarlevor vid Lunds universitetsmuseum, Medicinhistoriska museet i Uppsala och Statens historiska museer.
Februari 2007: Sametingets plenum beslutar att kräva: En fullständig identifiering av allt samiskt skelettmaterial i samtliga statliga samlingar, en kartläggning av hur museer och institutioner har fått tag på materialet, en repatriering av de samiska mänskliga kvarlevorna med tillägget: ”Om det inte går att identifiera skelettdelarna (de avlidnas identitet) bör Sametinget arbeta för en återföring och en värdig återbegravning i ursprungsområdena för de samiska mänskliga kvarlevorna.”
En arbetsgrupp bildas av sametinget, Statens historiska museer (SHM) och Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum. Ett resultat blir att SHM beslutar sig för att återlämna ett samiskt kranium från Lycksele till sametinget. SHM:s inställning har varit att de vill behålla de tolv kranierna från Rounala i sin ägo på grund av kraniernas vetenskapliga värde.
8 maj 2009: Sametinget begär i en skrivelse till kulturdepartementet att de sammanlagt 13 kranierna återförs till Sápmi och att de tills vidare deponeras på Ájtte.
16 september 2009: Ájtte publicerar uppgiften att SHM beslutat att deponera de tolv kranierna från Rounala på Ájtte.
23 september 2009: Ida Märak startar en facebookgrupp, Begrav våra samiska förfäder. Vid författandet av denna text hade facebookgruppen 1509 medlemmar.
