Sametingets beslut att placera den av Göran Persson utlovade parlamentsbyggnaden i Östersund var knappt taget förrän de som är missnöjda med beslutet började agera för att ändra på detta.
Nu, enligt Sameradion, i form av en inlämnad motion till Sametinget av Ingrid Inga, Samelandspartiet, där hon yrkar på en folkomröstning om var parlamentsbyggnaden ska placeras. Hur en sådan ska gå till är en gåta. Det finns ingen lagstadgad ordning om folkomröstning i Sametingslagen. Inte heller är den personkrets som ska tillfrågas fastställd – det finns fler samer än de som är upptagna på Sametingets röstlängd. Vem ska finansiera en ev. folkomröstning?
Motionen lär vara ställd så att kravet på folkomröstning riktar sig till Regering och Riksdag. Följden blir förmodligen en hemställan till staten. Vart tar självbestämmandet – självstyret vägen? Man accepterar tydligen inte demokratiska beslut och inte heller har man respekt för demokratin.
PARLAMENTSBYGGNADENS placering har debatterats under mycket lång tid. Första tomten som anvisades i Kiruna var bra belägen på sluttningen av Luossavaara och med utsikt västerut mot Kebnekajse. Den platsen kunde inte användas på grund av att man hittat mera järnmalm under tomten. Sedan har det rullat på och den 21 februari 2019 vid plenum i Örnsköldsvik skulle det avgöras var Sametingets parlamentsbyggnad skulle placeras.
Innan omröstningen började kunde man ana att det skulle bli fråga om rävspel och taktikröstning. Omröstningen slutade med röstsiffrorna 18 för Östersund och 13 för Kiruna. Tre ledamöter från majoriteten gick emot och röstade för Östersund vilken också blev fastställd placeringsort.
Om det blir en parlamentsbyggnad återstår att se. Första steget är att Sametinget tar kontakt med Regeringen om byggnaden. Den uppgiften faller på Sametingets styrelse. Frågan är om de hämtar sig från nederlaget de ådrogs på plenum i Örnsköldsvik.
EN ANNAN HÄNDELSE man kan dra paralleller med är, att vid Sametingsvalet 2001 var man inte heller nöjd med valresultatet. Valnämndens agerade resulterade i att Sametingsvalet fick göras om.
Avvikelser från föreskriven ordning i samband med valet till Sametinget år 2001 – omval
Valprövningsnämndens beslut 2001:2. Jag citerar:
”Den 28 maj hade valnämnden gått igenom alla valsedlar och då var resultatet att oppositionen fortfarande var i minoritet. Valnämndens slutliga resultat sedan man gått igenom de valkuvert man lagt åt sidan blev att oppositionen fick majoritet. De två röstsedlar som godkändes i efterhand omfördelade hela balansen i Sametinget.”
Likheten med hur man nu agerar efter omröstningen av parlamentsbyggnaden är slående.
I plenumsdebatten i Storforsen i november 2018 uttrycktes oro och tvivel på om rättssäkerheten var tillfredsställande med tanke på att ansvaret för Sametingsvalet och röstlängden skulle återföras till Sametingets valnämnd.
Det sätt man nu agerat på efter omröstningen om parlamentsbyggnaden visar att oron och tvivlet är befogat. I båda fallen accepteras inte resultatet av demokratiska val.
En slutsats av detta går att dra: Sametinget är ännu inte moget för samiskt självbestämmande – självstyre. Och kommer kanske inte heller att bli det.
Lars-Paul Kroik, Burgfjäll, sametingsledamot för Álbmut
Lars Jonas Johansson, Björkvattsdalen, oberoende sametingsledamot
Ronny Svarto, Vardofjäll, ordförande för Samiska Reformpartiet