Stipendium till Kuhmunen med flera

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Laila Susanna Kuhmunen fick ta emot Konstsällskapet Våga Ses stipendium under Jokkmokks marknad. Stipendiet delades ut av konstnären Britta Marakatt Labba. Hennes motivering till valet av stipendiat lyder: ”Jag vill ge Konstsällskapet Våg Ses stipendium till Laila Susanna Kuhmunen som i grunden är en traditionell samisk duojar/slöjdare, men som plöjt nya banor och sökt nya infallsvinklar och vägar att utföra samisk traditionellt hantverk/duodji Laila lyfter fram nya sidor inom hantverket där hennes idéer formas till ett nytt färg- och formspråk. Laila har som sitt masterarbete valt att korsbefrukta traditionella kvinnodräkter från Karesuando- och Jokkmokksområdet för att visa fram en ny väg till hur två samiska grupper kan mötas och samsas om ett visst landområde.”

FOTO ÅSA LINDSTRAND

Sanna Vannar är årets lulesame

Sáminuorras ordförande och renskötaren Sanna Vannar från Jåhkåmåhkke är årets val till stipendiat av den lulesamiska kulturföreningen Julevsámega. Sanna får stipendiet för att hon, som motiveringen lyder, är en positiv förebild som ger hopp om framtiden. I motiveringen står bland annat också att hon med rakryggad självklarhet lever i, och står upp för rennäring, urfolksrättigheter och för lulesamiskan. Stipendiesumman är på 5000 kronor. 

Kreativa samer fick Sápmi Arts stipendium

100 000 kronor fördelades på fem personer när stiftelsen Team Lapland delade ut sina Sápmi Art-stipendier under vintermarknaden. Dansarna Liv Aira och Marika Renhuvud får dela på 40 000 för att genom sin scenkonst både underhåller och undervisar en bred publik. Musikgruppen Jarnna, bestående av Katarina Rimpi och Mandy Senger, får 30 000 kronor som uppmuntran att fortsätta sprida sitt språkliga och musikaliska arbete. En person som enligt juryn skapar unika uttryck genom kontinuerlig förnyelse är Elina Nygård. För det får hon 20 000 kronor. Slöjdaren Katarina Spik Skum visar på goda färdigheter och en särskild mångfald i sin duodje och får för det 10 000 kronor. Vinnare av teckningstävlingen Sápmi Art Junior blev Nuhtte Thomassen.

Lärorik tid blev Suodjalit

Duodje är så mycket mer än bara föremålen. Det är också det samiska arvet, identiteten och att föra kunskaper vidare. Och inte minst att ta tillbaka det som gått förlorat. 

– Det har varit en stor resa, säger Erika Wennberg, en av totalt elva elever som skapat den traditionella och välbesökta marknadsutställningen som avslutar de två åren vid Samernas utbildningscentrum.

Kön till invigningen av elevernas utställning Suodjalit – skydda, bevara, värna – i Jokkmokk under vintermarknaden var som vanligt lång under onsdag kväll, med trängsel i utställningshallen.

– Vi har varit ett bra team. Tiden här har varit jätterolig, inspirerande och lärorik, säger avgångseleven Josef Kuhmunen från Jokkmokk som öppnade invigningen med en dikt av Paulus Utsi, uppläst både på samiska och svenska. 

Läraren Miriam Länta tycker också att det varit ett bra gäng med skaparglädje, fulla av energi.

Och slöjdalstren i montrarna och intill väggarna är bevis på detta: Kikarväska, skålar, mössor, helhornsknivar, bälten, hornsvepsaskar och en klövjekista är några av alla välarbetade föremål. Att utbildningen vid slöjdlinjen har stor betydelse vittnar flera avgångselever om. Erika  Wennberg från Vilhelmina är en av dem som tycker att de två åren i skolan varit omvälvande.

– Jag har gjort en stor resa både som slöjdare och i min personliga identitet. Jag och min syster är de första på fyra generationer som bär kolt. De här åren har betytt jättemycket, det är svårt att sätta ord på, säger hon.

Ett rothalsband och en ryggsäck i skinn finns bland hennes utställningsföremål. Den sistnämnda är hon mest nöjd med efter att ha klurat ut hur den skulle bli mer användarvänlig, bland annat genom att fästa en dragkedja inuti. 

Förutom slöjdandet har den stora biten varit att ta tillbaka sitt samiska arv från sin farmors sida. Hon tycker också att skoltiden medfört att hon fått upp ögonen för det samiska samhället och mer kunskap om släkt och förfäder.

För familjen Påve från Skåne är det ungefär likadant. De har också tagit tillbaka en bit av något som gått förlorat.

– Det blir väl så att man vill ta igen det. Jag fick inte lära mig samiska då jag växte upp i Nattavaara, det var fult. Det här har varit något helt nytt, ett helt annat liv, säger Ronny Påve som sökte in till skolan tillsammans med döttrarna Ina och Kim efter att Kim först hade gått en språkkurs där.

– Vi har fått jättemycket kunskap som vi inte hade kunnat få någon annanstans, både historia och perspektiv. Bara en sådan sak som att man ska snurra skobanden åt rätt håll, annars blir det otur, säger Kim Påve.

TEXT OCH FOTO AGNETA NYBERG

Niellja vuosádusá rabáduvvin Ájtten 

Niellja vuosádusá rabáduvvin åvtbále Ájtte dávvervuorkán márnán bále Jåhkåmåhken. Akta dajs, Sábme nurkke duogen, la tekstijlahábbmidum vuosádus manna l moadda jage nisken. Maria Vinka sidáj vuosedit ájggeguovddelis hábbmimav ålggolin dábálasj sámeguovlos ja álgadij viehkijn kultuvrraruhtadårjajn Göteborga gieldas, prosjäkta gånnå gávtse sáme giehtabargge ja hábbmijiddje gárvedin ådå minsstarijt. Muhtem båhtusijs gávnnu Maria Vinka ietjas minstar, mij la båvteduvvam lullesáme nissun vuoddagijs, ja Laila Brandsfjella minstar boahttsu bahtatjoales, mij la årrum åvddågåvvån. Ietja vuosediddje li Sandra Blind, Ove Stødle, Johanna Huuva, Leila Nutti, Cecilia Unnes ja Majjen Ristiina Eira.

Dájddár mij soames máno ájgge la jábmám ja gut lij Lars-J:son Nutti, suv mujton aj rabáduváj vuosádus. Dat rabáduváj avtat Nutti mánámánás, Márge Nutti, gut dålaj giedan avtav táblov majt sån lij oadtjum ádjástis. Mujttovuosádus Lars J:son Nuttis sisadná gájkajt, degu táblojs gitta avijssatjállagijda ja gávnijt dájddára guhka doajmmaájget, ienemusá li vega oame.  

Ájtte ietjas tjoahkkimijs vuoseduvvi sáme hábbmidum biktasa. Stuor åssudagán gahtsahi gåvå Anastasia Savinova vuosádusás Genius Lock Norr. Niehkobåktem gåvvåásadusá gånnå dáhpádusgåvå aktan gárvedi fiksjåvnåv.  

Dimna niellja vuosádusá gávnnuji Ájtten gitta giehttját bäjvváj snjuktjamáno.