När Liv Aira och Jimmy Lundegård bygger sitt samiska danscenter ska miljön vara icke dömande och platsen trygg för konstnärerna som vistas där. I november slog Jillat upp dörrarna med en fyra timmar lång show, där publiken fick både sexrätters middag och modern dans.
TEXT OCH FOT ÅSA LINDSTRAND
För drygt ett år sedan hittade Liv Aira och Jimmy Lundegård den perfekta platsen för att skapa ett samiskt danscentrum. I Vuolleribme fyra mil öster om Jåhkåmåhkke stod det tidigare stenåldersmuseet Vuollerim 6000 år oanvänt och kallställt sedan länge. Möjligheten att förverkliga drömmen ökade sedan betydligt när en ansökan om medel från Kulturbryggan gjorde att 3,6 miljoner kronor trillade in. Ärmarna kavlades upp och ganska snart bestämdes att Jillat samisk danscenter skulle slå upp dörrarna i november 2024.
OM ÅRETS första halva har gått åt till att ta in offerter, skriva avtal och tampas med hantverkare, har de senaste månaderna inneburit praktiskt arbete med att rusta upp och förvandla byggnaden till en komplett plats för dans med dansmatta, ateljé, musikstudio, kontor och konferensrum. De har tittat på originalritningarna och haft kontakt med den arkitekt som en gång ritade den prisbelönta byggnaden. Jimmy Lundegård, som tidigare har arbetat med volontärer, visste att dra i rätt trådar.
– Sedan i somras har ungefär 50 volontärer arbetat med oss. De kommer från Australien, Sydkorea, Costa Rica och flera olika länder i Europa. De arbetar mot kost och logi, och vi gör en del arrangemang för dem, som grillkvällar, vandringar, bad och bastu. Det gäller att förstå vars och ens skäl till att komma hit: Vissa kommer för att träffa folk, andra för att de vill uppleva ett lugn, säger Jimmy Lundegård.
LIV OCH Jimmy har varit tydliga med utgångspunkten för arbetet. De har berättat att klimatet gentemot samer kan vara tufft och att huset därför inte bara är ett hus. Det de bygger är en trygg plats i Sápmi, där konstnärerna slipper försvara sin kultur och sin identitet.
– Det kan vara svårt att vara både dansare och same. Med detta vill vi ha en förändring i branschen, där det finns respekt och förståelse för vem man är, säger Jimmy Lundegård.
Inför öppnandet i november kontaktade Liv Aira de samiska dansare hon kände. De i sin tur har tipsat om andra. Nätverket växte och till sist slöt elva dansare upp, men det finns, säger hon, fler. Villkoren var att de skulle vara professionella och utbildade, och att de vill uttrycka det samiska i sin konst. En del var tveksamma.
– Dansyrket i sig är svårt, eftersom folk inte riktigt vet vad dans är. Är man dessutom same kan man ofta känna sig ganska ensam. Men vi berättade om den stora bilden och att vi gör det här tillsammans.
Dansarna kom till Vuollerim en vecka i förväg. Under den veckan höll de bland annat dansklasser för varandra.
– Det var viktigt att alla fick synas. Vi började dagarna runt elden. Ett förtroende uppstod där vi bland annat kunde reflektera kring vad det innebär att huset ska ha en samisk värdegrund. Ju längre veckan gick, desto mer insåg jag hur viktigt det här är. Det har gråtits så mycket på vägen, säger Liv Aira.
UNDER ÖPPNINGSHELGEN strömmade både lokalbefolkning och höjdare inom dans, teater och kulturbyråkrati till. Förutom delikatessmiddagen fick de uppleva högklassig modern dans då delar av dansarnas verk framfördes. Så här i efterhand kan Liv och Jimmy avslöja sånt som skedde utan att gästerna märkte av det. Inlåsta efterrätter och sinande diesel ledde till frekvent sms:ande medan showen pågick. Liv själv dansade knät ur led framför publiken inne i amfiteatern.
– Jag drog det rätt där på dansgolvet, säger hon.
På önskelistan just nu står ett kontinuerligt verksamhetsstöd. En verksamhetsledare för att koordinera arbetet skulle underlätta, och ge Liv och Jimmy mer tid för det konstnärliga arbetet.
– Det vore bra med någon som kan ta tag i några av de idéer vi har i vår idépärm, för de är många! Sen skulle vi behöva en vaktmästare. Men så länge det inte går får man hitta alternativ, och då är volontärsprojektet en väg, säger Jimmy Lundegård.
REDAN NU är Jillat efterfrågat som residens. Dansaren Marika Renhuvuds verk blir det första som har skapats i huset. Det har premiär där efter årsskiftet. I april arrangerar Norrlandsoperan residens i Vuolleribme och både under 2025 och 2026 är urfolksdansare från Australien och Taiwan inbokade. Dessutom kommer alla dansare som medverkade under öppnandet tillbaka till Jillat under nästa år.
– Bara det innebär att elva nya produktioner kommer att skapas här och att konsten i Sápmi växer ordentligt! säger Liv Aira.
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_03-1-1920x1193.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_08.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_04-1920x1280.webp)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_09a.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_09c.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_09b-scaled.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_06-scaled.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_05-scaled.jpg)
![](https://samefolket.se/wp-content/uploads/2024/12/Danscentrum_07-1426x1920.jpg)