Thursday, 03 July 2008 14:22
Språkkunskaperna hos den unga generationen är avgörande för samiskans framtid. Det menar regeringens senaste språkutredare Bertil Bengtsson, som därför vill prioritera samisk förskoleverksamhet och modersmålsundervisning.
Han misstänker dock att hans utredning inte föll makthavarna i smaken.
För ungefär ett år sedan fick Bertil Bengtsson uppdraget från integrations- och jämställdhetsdepartementets minister Nyamko Sabuni att finna alternativ till förvaltningsområden för minoritetsspråken. Att utvidga förvaltningsområdena, som en tidigare utredning föreslagit, skulle nämligen bli både dyrt och svårt att genomföra, bland annat på grund av svårigheten att hitta sydsamiskspråkig personal.
– Mitt uppdrag var att komma med ett billigare förslag, men samtidigt ville jag göra det så förmånligt som möjligt för minoriteterna. Förvaltningsområdena är en bra tanke, men jag tycker att samerna ska ha rättigheter att använda samiska också utanför dem, om det finns en samisk minoritet som har det behovet, säger Bertil Bengtsson.
RESULTATET AV Bertil Bengtssons förslag är kortfattat att samerna får behålla sina rättigheter i nuvarande förvaltningsområden och att dessa utvidgas till att omfatta också Storumans och Strömsunds kommuner. Samtidigt får alla samer en generell rätt att använda språket i vissa sammanhang också utanför förvaltningsområdena. Han anser vidare att rätten att använda samiska i förvaltningsområdet ska gälla vid alla kontakter med kommunen. Rätten ska också finnas vid vissa statliga myndigheter, såsom JK, JO, DO, Skatteverket och Försäkringskassan. Och om en prioritering av resurser måste ske, så menar Bertil Bengtsson att det mest angelägna är insatser för att hålla samiskan vid liv. Han framhåller därför förskoleverksamhet och undervisning på språket oavsett hemort. Men förslaget blev liggande länge innan det publicerades i april i år. Just att det har dröjt ser han som ett dåligt tecken.
–Det tyder på att det finns invändningar mot förslaget. Jag kan ju bara gissa, men antagligen handlar det om pengar. På finansdepartementet blir det alltid ledsna när det kostar pengar och kommunerna är heller aldrig glada över ökade kostnader. Jag kan också tänka mig att de på utbildningsdepartementet är fundersamma över mitt förslag att satsa på förskola och undervisning. De tycker kanske att det skulle bli för stor apparat.
SVERIGE HAR DRAGIT på sig kritik från bland annat Europarådet, som inte tyckte att språklagstiftningen är nog långtgående. De tyckte inte heller att det förra förslaget att utvidga förvaltningsområdena var riktigt tillfredsställande. Men Bertil Bengtsson menar att kritikerna måste inse svårigheterna.
–Om mitt förslag genomförs blir det visserligen bättre, men de får också förstå att det inte omedelbart går att hitta samiskspråkig personal överallt, säger han.
Bertil Bengtsson har sysslat med samerätt under många år. Han var bland annat en av domarna i det kända skattefjällsmålet som avgjordes på 1980-talet. Han ser vissa farhågor i vad som händer med ILO-konventionen, när regeringsskiftet efter förra valet enligt honom innebar flera steg tillbaka i frågan om ratificering. Och, som han säger, Sverige fick en ny jordbruksminister som inte alls är insatt i vad det handlar om. Han ser också en farhåga i att en satsning i språkfrågan tillåts bli en förevändning att inte ta tag i frågan om rätt till land och vatten.
–Språkfrågan gör förstås inte folk lika upprörda som utvidgade rättigheter till mark och vatten, men det får inte bli att man tänker ”nu har vi varit så hyggliga mot samerna, så nu behöver vi inte göra något mer” säger han.
Text och foto: ÅSA LINDSTRAND
Översättning: DAVID JONASSON
Bildtext:
Regeringens språkutredare Bertil Bengtsson vill satsa på samisk förskoleverksamhet och modersmålsundervisning.
Mer att veta!
-1999 kom lagen om rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar inom vissa geografiskt avgränsade områden, så kallade förvaltningsområden. Lagen ger enskilda inom förvaltningsområdena rätt till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på sitt minoritetsspråk. Sedan dess har två betänkanden som relaterar till ämnet presenterats, det senaste 2006.
-Bertil Bengtsson som fick det senaste uppdraget att utreda svensk minoritetsspråkspolitik, är professor i civilrätt och har verkat vid flera universitet.
-När det gäller äldreomsorg och sjukvård tycker inte Bertil Bengtsson att reglerna ska inskränkas till förvaltningsområdena. Han menar att en kombination av tillgång till personal och medborgarnas behov ska styra. Kommuner och landsting där ett behov kan finnas bör rekrytera personal som kan det aktuella minoritetsspråket. Det i sin tur skulle vara gynnsamt för språkens bevarande: Om det finns en arbetsmarknad där språket är meriterande, blir det ett skäl att lära sig och/eller bevara sitt språk.
-Bertil Bengtsson vill se en skärpning i socialtjänstlagstiftningen. Han tycker det ska stå att kommunen ska sörja för – inte bara verka för – att det inom äldreomsorgen finns tillgång till personal med kunskaper i språket.
-Enligt förskolans läroplan ska den som har annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Enligt grundskoleförordningen och gymnasieförordningen har elever med grundläggande kunskaper i sitt minoritetsspråk rätt att få undervisning i detta. Dessutom är en kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning om en elev så önskar.
-Idag utgår statliga bidrag till kommunerna i förvaltningsområdena. Bertil Bengtsson menar att sametinget bör vara den myndighet som har hand om fördelningen av de aktuella statsbidragen för samiskans del.
-Kostnadsökningarna för Bertil Bengtssons förslag är svåra att uppskatta. Han menar dock att det blir omkring 40 miljoner kronor per år billigare än förslaget med att utöka förvaltningsområdena.
Last Updated on Thursday, 03 July 2008 14:22
