Mortenssons nya är alltför välbekant

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Den flerfaldigt prisade artisten Marja Mortesson från Svahken Sïjte renbetesdistrikt i Norge har sedan 2017 givit ut skivor i en rasande fart både som soloartist och som medlem i bandet Moenje. Det nya albumet Lååja – Dawn har hon givit ut tillsammans med Daniel Herskedal. De tio syd- och umesamiska jojkarna, en trombon och TrondheimSolisten stråkkvartet skapar tillsammans något som i mina öron känns allt för välbekant. 

TROTS ATT Marja Mortenssons artistkarriär endast är några år gamla har hon hittat sin egen unika stil. En stil som hon inte övergivit trots samarbeten med jazztrombonisten Daniel Herskedal. Jag tycker att Lååja – Dawn och albumet påminner starkt om albumet Mojhtestasse – Cultural Heirlooms från 2018. Att Mortensson musik inte förändras nämnvärt trots samarbeten med en annan musiker känns ganska tråkigt. Jag skulle vilja se henne arbeta med någon som tvingade henne i en helt annan musikalisk riktning. Det hade varit spännande. Kan inte låta bli att undra hur hade låtit om hon samarbetat med en rockartist eller hiphopstjärna. 

ALBUMET Lååja – Dawn är trots likheten med Mortenssons tidigare album mycket vackert och både Herskedal med sin trombon och TrondheimSolisten stråkkvartet har anpassat sig väl till jojken. Men vill nog hellre se dem live i en konsertlokal någonstans i Sápmi än att lyssna till detta album, särskilt de långa låtarna som är över fyra minuter. 

Bästa spår: Tjájhnie – The Woodpecker och Lååja – Dawn

Antal Samefolket: 3 av 5 

TEXT MARICA BLIND