Nu tar Liv Aira nästa steg på den samiska dansscenen. Med stöd från Jokkmokks kommun, ett välkomnande från vuollerimborna och en drömbyggnad, faller bitarna på plats för att skapa ett samiskt danscentrum.
– Som dansare, eller kulturarbetare överhuvudtaget, tror man inte det ska hända att alla säger ja. Nu har det hänt och det stödet betyder allt, säger Liv Aira.
TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO SAMMY MALDONADO LIZARAZU
Van vid skepsis säger Liv Aira att hon alltid är redo att avfyra en rymdraket fullproppad av argument när hon lägger fram sina idéer. Men när hon började prata med Jokkmokks kommun om ett dansresidens i Sápmi, konstaterade hon förvånat att det inte behövdes. Däremot var den första lokalen hon erbjöds inte vad hon drömde om.
– Det var en lokal på hälsocentralen med utsikt mot ambulansen, så jag bad dem tänka stort och frågade om de inte hade någon liten guldgruva. Jag fick veta att huset där Vuollerim 6000 år låg stod tom. Där har jag ju varit som barn! Vi åkte dit och… Tänk att som samisk konstnär få vara i en byggnad som följer naturens rörelser. Jag tror att det kommer att vara kö in för att få vistas där.
NÄR LIV Aira gjorde sitt mastersarbete i dans satte hon upp en vision för de närmaste tio åren. Den omfattade bland annat ett residens för samisk dans hemma i Jåhkåmåhkke, dit hon kunde bjuda in andra dansare.
– Vi samiska kulturarbetare har sällan möjlighet att skapa på hemmaplan, utan är hänvisade till de större städerna, så jag ser framför mig ett samiskt danscentrum i Sápmi där alla uppmuntras att skapa. När vi träffade föreningarna i Vuollerim fick vi frågan om man är välkommen även som ickesame, och jag menar ju att ett samiskt ledarskap är en garant för inkludering, säger Liv Aira.
PLANEN OCH kalkylen bygger bland annat på att kulturinstitutioner och företag hyr in sig. För Liv Aira ser sig inte bara som kulturarbetare, utan också som företagare. Hon framhåller att det företag hon driver är lika mycket värt som vilket annat företag som helst. Vid sin sida har hon producenten Jimmy Lundegård. Tillsammans berättar de hur de har arbetat med vad de kallar för hållbar dans.
– Det innebär att dansarna inte bär rekvisita och annat i samband med föreställningarna. På det viset undviker vi stress och sparar på kroppen. Det gör att dansarna orkar genomföra betydligt fler föreställningar på kortare tid, vilket betyder både bättre ekonomi i det vi gör och fler arbetstillfällen åt dansare.
DE SENASTE åren har Liv Aira bland annat bland annat arrangerat en dansfilmsfestival och satt upp föreställningen Skájdde i Storforsen två somrar i rad. Hon konstaterar att Vuollerimprojektet landar väl i tiden, då regionen samtidigt driver det treåriga projektet Dansutveckling Norrbotten. I det nya danscentrumet ser hon en kombination av kulturella verksamheter framför sig. Huset i Vuollerim kommer att vara en plats där konstnärer skapar, föreställningar ges, utbildningar hålls eller konferenser genomförs. Inom ett år är planen att dörrarna slås upp.
– Vi har presenterat en väl genomarbetad idé där inte ens allt behöver bli verklighet för att det ska gå ihop. Jag tror nästan att det är omöjligt att inte inspireras av byggnaden och den historia som finns på platsen. Det här kan bli en plats för kultur från hela världen, säger Liv Aira.
Bildtext:
Den byggnad som under många år hyste museet Vuollerim 6000 år blir platsen för det samiska danscentrum som Liv Aira kommer att driva tillsammans med producenten Jimmy Lundegård.
