Kulturen är ett vasst verktyg

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

När ni läser det här har HD:s dom i Girjasmålet kommit. Juristerna i Sveriges högsta rättsliga instans har levererat sin syn på vem som har rätten till småviltsjakten och fisket. Samebyn eller staten? Att domen inte kom när det var tänkt, före årsskiftet, gör att vi tyvärr inte kan berätta om den i det här numret. Av olika skäl måste vi hålla oss till den utgivningsplan som är bestämd sedan länge. Det gör också att den här tidningen är något tunnare än planerat och än vanligt. Det kommer vi att ta igen. 

Ungefär när Samefolket når er väntas också tingsrättens dom i Vapstenmålet. Om både girjasdomen och vapstendomen berättar vi i nästa nummer. 

ATT TIDNINGEN är lite tunnare betyder inte att den är sämre. Bara att det är lite mindre av allt bra. Tänk till exempel att vi, bara i den här tidningen, får ta del av tre stora händelser för samisk kultur. Elin Anna Labba fick jätteförlaget Norstedts med sig för sin bok om tvångsförflyttningarna. Inte illa. Den lulesamiska musikgruppen Jarŋŋa släpper tio år efter debuten en ny skiva med hela 16 spår. Betydelsefullt. Liv Aira sätter tillsammans med Elin Teilus, Marika Renhuvud och Alexandra Svensson upp dans- och jojkföreställningen Ájttega med premiär för marknaden. Spännande.

Tillsammans visar de på kompetens, vitalitet och tillväxt inom den samiska kultursfären. Det betyder något. Kulturen kan inte ensam få stopp på skövlingen av det viktigaste den samiska kulturen har, nämligen naturen, men den är många gånger ett vasst verktyg för att sätta ljus på det samiska folkets existens och de övergrepp som sker, på markerna och kulturen, och därmed på människorna. 

Förresten! Missa inte Samefolkets filmer där vi följer framväxten av just föreställningen Ájttega! De finns både på vår Youtube-kanal och på Facebook.

NÄR SILVERBRUKSTIDEN inleddes kom staten och kyrkan hand i hand till fjällvärlden för silvret och den så kallade rätta läran. Hyttan byggdes vid Silbbajåhkå väster om Árjjepluovve. Där byggdes också kyrka, och en gravplats anlades. Den gravplatsen hamnade under vatten när dämningsgränsen för sjön Sädvvajávrre höjdes. De senaste somrarna har arkeologer varit på plats. De har tagit med sig kvarlevor från 74 gravar därifrån. Kvarlevor som nu förvaras i ett av Norrbottens museums magasin. Från samiskt håll finns krav på att kvarlevorna ska återbegravas. Den diskussionen sammanfattar vår frilansare Marianne Hofman i det här numret. 

Jag vill också nämna porträttet av konstnären Pierre Åhrén. Pierre har vuxit upp och levt under förhållanden som skulle kunna få den starkaste att duka under. Uppväxtmiljön i kombination med dubbla npf-diagnoser, i Pierres fall autism och adhd, ledde till ett liv i jakt på kickar. Droger och samhällsengagemang, om vartannat. Idag är konsten den stora kicken. Han drömmer om att få måla med barn och resa ut i Europa. Värt att berätta, värt att läsa.

Sist men inte minst hälsar vi Elin Marakatt välkommen som krönikör på nordsamiska. 

Vi hörs igen på andra sidan Jåhkåmåhke márnána.