Thursday, 26 January 2006 14:20
Svensk samepolitik de senaste 100 åren är de många utredningarnas politik. Det är nu hög tid att ändra den politiska hållningen om Sverige ska vara en rättsstat. Det skriver juristen Jörgen Bohlin angående den svenska statens agerande i samband med renbetesprocesserna
Processerna om rätt till vinterbete inleddes för snart 15 år sedan i Härjedalen. Därefter har markägare i andra delar av renskötselområdet startat ytterligare sex processer. Den senaste processen gäller vinterbetesmarkerna i Nordmalings kommun i Västerbotten.
Tingsrättsförhandlingarna i Nordmaling-målet är slutförda och domen har givits den 20 januari. När detta läses – men inte när det skrevs – är utgången i första instansen känd. Därmed dock inte det slutliga svaret. Oberoende av utgången kommer sannolikhet förlorande part att överklaga till hovrätten och vidare till Högsta Domstolen.
Noga värdera
Parterna – särskilt samebyarna – har lagt fram ett mycket omfattande bevismaterial och utredning i övrigt. Detta skall jag inte kommentera förutom en aspekt. Min förhoppning är att Umeå tingsrätt, till skillnad från de domstolar som prövat rätten till vinterbete för renar i Härjedalen, noga har värderat de näringsmässiga och ekologiska förutsättningarna för renskötseln och renen som betesdjur – då som nu.
Norsk förebild
Vägledning finns att hämta i Norge. Höyesterett prövade ett närmast identiskt mål, den så kallade Selbu-saken, geografiskt cirka tio mil väster om Härjedalen, med resultat att domstolen fann att betesrätt förelåg och det med hänvisning till just de näringsmässiga och ekologiska förhållandena.
Det som upprör mest är att rättsstaten Sverige hänvisar samebyar och markägare till långdragna och kostsamma processer med oviss utgång. Staten har i lagstiftning under mer än 100 år förutsatt och på så sätt garanterat samebyarna tillgång till vinterbete. Vad är den garantin värd idag?!
Passivitet
Det staten passivt åser är hur samebyar och markägare på egen bekostnad tvingas till domstol för att klarlägga de rättsförhållanden staten har det grundläggande ansvaret att lösa.
Detta förändras inte av det uppdrag regeringen lämnat till tre statliga myndigheter att utreda förutsättningarna för förhandlingar mellan samebyar och markägare i Härjedalen. Det som krävs är ett tydligt uppdrag till en statlig förhandlare, inte utredning!
Statens nej
I processen i Härjedalen begärde samebyarna att staten skulle inträda som part på samebyarnas sida. Skälet till detta var utformningen av lagstiftningen och det ansvar staten har. Statens svar blev nej, som det brukar heta, vänligt men bestämt! Detta var inte statens första nej. Det kom när samebyarna och markägarna gemensamt ansökte hos regeringen om ekonomiskt stöd för förhandlingsarbete med sikte på en förlikning innan huvudförhandling hållits i tingsrätten. För samebyarna har det alltså kostat 15 miljoner kronor att få besked att man saknar rätt till vinterbete för sina renar.
Vilken trygghet kan Ran, Ubmeje och Vapstens samebyar känna idag? 9 miljoner i rättegångskostnader i en process med osäker utgång! Det är en ringa tröst att detta öde delas med åtta andra samebyar, 20 procent av samtliga samebyar, med samlade rättegångskostnader på nära 30 miljoner kronor.
Sverige kritiserat
Processerna skall ses i ett vidare perspektiv – avsaknaden av en konsistent statlig samepolitik. Detta har uppmärksammats av internationella organ som arbetar med mänskliga rättigheter. Under de senaste fem åren har Sverige kritiserats lika många gånger för tillkortakommandena i samepolitiken. Det gäller bland annat FN: s rasdiskrimineringskommitté och Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI). Kommissionen uttalade år 2002 följande: Frågan om ratificering av ILO-konventionen 169 om urbefolkningar är fortfarande inte löst. ECRI uppmanar de svenska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att nå en lösning på de återstående frågorna”
Ingenting hänt
Detta uttalat för mer än tre år sedan. Vad har då hänt? Knappast ingenting. Processerna pågår, ILO-konventionen är inte ratificerad och regeringens ”ansträngningar att nå en lösning på de återstående frågorna” har inte lämnat några tydliga avtryck. Det finns en slags konsekvens i detta. Svensk samepolitik de senaste 100 åren är de många utredningarnas politik. Varje årtionde har det varit en större parlamentarisk utredning och några mindre. Den ena utredningen har bildat underlag för en ny med få avbrott för beslut om reformer.
Reform!
I detta läge lanserar jordbruksminister Ann-Christin Nykvist sin ”steg-för-steg”-politik. Detta i en politisk situation då det finns underlag för en sammanhållen reform som inte bara samerna kan ställa krav på. Det lär inte imponera på ECRI och andra fora för mänskliga rättigheter och det går på tvärs med det en enig riksdag uttalade för ett år sedan. Riksdagen biföll då miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2004/05:MJU3: Utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt inleder arbetet med utarbetande av en långsiktig och sammanhållen same- och rennäringspolitik…
Sammanhållen politik
Denna uppläggning knyter an till förslaget från Samernas Riksförbund/SSR att tillsätta en svensk-samisk parlamentarisk Samelagberedning. Uppgiften skall vara att göra en samlad bedömning av reformbehovet och bereda en sammanhållen proposition om den statliga same- och rennäringspolitiken. I denna politiska situation väljer regeringen en annan linje och lägger i stället fram förslag i en lagrådsremiss om att överföra vissa begränsade myndighetsuppgifter till sametinget. En uppläggning som numer även sametinget avvisar. Steg-för-steg kan låta bra, men saknas färdplan går man lätt vilse.
Ohållbar situation
Statens otydliga lagstiftning och passiva politik har skapat en ohållbar situation. Det är nu hög tid att ändra lagstiftningen och den politiska hållningen. Det gäller konkret för de drabbade samebyarna och deras medlemmar. Det gäller övergripande för utformningen av den statliga same- och rennäringspolitiken. Detta om det bedöms som viktigt att Sverige skall vara en rättsstat.
Jörgen Bohlin
Juristfirman J. Bohlin
Last Updated on Thursday, 26 January 2006 14:48
