Svar till debattartikeln ”Demokratiska val respekteras inte” av Lars-Paul Kroik, Lars-Jonas Johansson och Ronny Svarto
De tre debattörerna Kroik, Johansson och Svarto ondgör sig över att demokratiska beslut inte respekteras genom att undertecknad inlämnat motion med begäran om att det samiska folket genom folkomröstning ska få säga var den planerade parlamentsbyggnaden ska placeras. Jag vill slå fast redan nu att det inte handlar om missnöje – min motion handlar i stället om att tidigare demokratiska beslut fattade i plenum ska respekteras av Sametingets plenum.
ENLIGT MITT SÄTT att se har Sametingets plenum själv genom beslutet den 21 februari 2019 bäddat för min motion. Vän av ordning frågar sig naturligtvis varför jag anser det? Jag vill därför påminna om att Sametingets plenum redan i oktober 1993 beslutat att parlamentsbyggnaden ska placeras i Kiruna. Sametingets beslut i oktober 1993 omprövades av plenum i december 1993 vilket resulterade till att beslutet i oktober 1993 stod fast. Alltså – två demokratiskt fattade beslut av Sametingets plenum respekteras inte av nuvarande ledamöter i plenum.
Vidare vill jag också synliggöra den arkitekttävling 2006 som Statens Fastighetsverk låtit göra på uppdrag av regeringen där utgångspunkten var just Kiruna som ort för parlamentsbyggnaden, Totalt 111 bidrag kom in till arkitekttävlingen och den jury i vilken Sametinget ingick i valde bidraget Bádjeneapmi från Murman Arkitektbyrå.
KARIN VANNAR, Guovssonásti, inlämnade en motion år 2007 i vilken föreslogs bland annat Jokkmokk som alternativ placeringsort till Kiruna för parlamentsbyggnaden. Även Sametinget styrelse under Håkan Jonsson, partiet Jakt- och fiskesamerna, ledning öppnade upp för fler orter som alternativ till Kiruna.
Den konsekvensutredning som den nuvarande styrelsen initierat genom PwC visar vid en jämförelse mellan de 8 aktuella orterna att Kiruna ur samiskt perspektiv är det starkaste alternativet.
” Utifrån de kriterier som ligger till grund utredningen konstateras att två olika perspektiv dominerar och ger olika slutsatser beroende på vilket perspektiv som sätts i centrum.
Utifrån perspektiv som inte är direkt knutna till samer, såsom attraktivitet, närhet till samarbetspartners, tillgång till utbildning och arbetsmarknad kommer Östersund ut som starkast i de flesta av de valda indikatorerna.
Samtidigt framkommer med tydlighet att Kiruna är starkast inom samtliga perspektiv som är mer direkt knutna till samer. Här ingår såväl antal samer i kommunen och närhet till samer, som tillgänglighet avseende samisk samhällsservice, samiska institutioner och storlek på rennäringen”.
SAMMANFATTNINGSVIS konstaterar jag att Sametingets plenum genom flertalet olika och i vissa fall motstridiga beslut under olika politiska ledningar i allra högsta grad bidragit till den stora osäkerhet som nu råder angående placeringsort för Sametingets parlamentsbyggnad. För att undanröja tveksamhet om vilket politiskt fattat beslut av Sametingets plenum som gäller är därför min motion i allra högsta grad relevant.
Till Kroik, Johansson och Svarto vill jag påminna om att det inte torde vara något problem att genomföra den av mig föreslagna folkomröstningen då den inte är vare sig det första eller det sista folkomröstningen i Sverige. Slutligen vill jag – tvärtemot debattörerna – hävda att en folkomröstning om placeringsort av parlamentsbyggnaden är ett skolexempel på samiskt självbestämmande.
Ingrid Inga,
Ledamot i Sametingets plenum för Sámiid Riikkabellodat
