Monday, 27 May 2013 21:35
EXPEDITION Utan att tveka tackade Josefina Skerk ja till ett äventyr med ett viktigt syfte. Under tio dagar i april befann sig expeditionen Flagga för framtiden i Nordpolen med unga urfolksdeltagare från hela världen. Målet var att sänka ner en kapsel med nästan 3 miljoner underskrifter. Syftet? Att rädda Arktis.
TEXT KATARINA HÄLLGREN
Bakom expeditionen står Greenpeace som vill uppmärksamma klimat- och miljöhoten mot Arktis och få Arktiska rådet att ta upp frågan på sin agenda.
Greenpeace ville prova ett nytt grepp och valde att ta med personer som inte tidigare haft någon anknytning till organisationen. Frågan om att delta på expeditionen gick därför ut till ett antal urfolksungdomar världen över. De önskade specifikt att ta med en ung same, gärna kvinna och valet föll på Josefina Skerk.
– Jag fick frågan från en bekant i Norge, via sms, med frågan: Vill du åka till Nordpolen? Jag svarade att jag gärna vill ha mer information, men ja, klart jag vill! berättar Josefina Skerk.
Frågan fick hon i början av året och efter att ha följt med på ett träningsläger till Norge där hon träffade resten av de sexton deltagarna blev hon officiellt antagen till expeditionen.
FRAM TILL AVRESAN den 1 april väntade en hel del träning. Rekommendationen var att tre gånger i veckan dra antingen en lastad pulka eller tre bildäck en timme åt gången i skogsmiljö.
– Jag var nog lite latare än vad de rekommenderade, men det handlar också om att förbereda sig mentalt.
Gruppen träffades i Oslo och därifrån bar det av till Svalbard och vidare till den ryska basstationen Barneo, som var beläget ute på isen.
– Det var ett väldigt märkligt ställe. De hade gasoluppvärmda tält, en uppskottad flygbana på isen som var jättetunn och vi fick veta att det vi skulle passa oss för var eld, issprickor och isbjörnar.
För att komma något närmare målet flög de helikopter första biten. Men med vädret som rådde hjälpte det föga. Josefina berättar att det stormade och isarna drev och första dagen när gruppen skidat en mil hade de bara tagit sig 5 kilometer.
– När vi slog läger drev vi tillbaka allt vi åkt under dagen.
ÄNDÅ, BERÄTTAR JOSEFINA, var hon väldigt peppad de första dagarna. Hon fick ibland åka först och leda gruppen framåt och fick uppleva den mäktiga känslan av att känna sig alldeles själv på havet.
Temperaturen var -35 grader, det krävdes åtskilliga lager kläder för att hålla sig varm och givetvis en ansiktsmask. Gruppen skidade från klockan tio på förmiddagen till klockan sex på kvällen och många gånger fick de ta av sig skidorna och dra pulkorna över issprickorna.
De tre guiderna i gruppen var beväpnade med tanke på eventuella Isbjörnar, men så långt norrut visade de sig ytterst sällan. Däremot gällde det att passa sig för områden med tunn is och öppet vatten.
– En kväll när vi slagit upp lägret hörde vi hur det dundrade. Isen sprack en bit längre bort och det blev en två meter bred öppen vak. Jag var aldrig rädd, man kände snarare att man ville vara försiktig och man tänkte på hur bräckligt livet är.
Deltagarna bodde i fyrmannatält, två i varje. De smälte is och lagade frystorkad mat i gasolkök. Josefina hade bland annat torkat renkött med sig.
– Blockchoklad och kakor har också varit en stor del av mitt liv under resan.
HON BERÄTTAR OM tillvaron som mysig när tälten slagits upp och gasolköken var igång som värmde både tält och mat.
– Vi satt inne i tälten och pratade och ibland gick man på besök till grannen.
Själva målet med resan var alltså att sänka ner en flagga och kapsel med nästan tre miljoner namnunderskrifter som samlats ihop via kampanjen Save The Arctic. För att nå slutmålet och fullfölja sitt uppdrag fick deltagarna återigen ta hjälp av helikopter. Isen drev för snabbt åt fel håll från dem och efter helikopterresan skidade gänget sista biten till målet för att utföra sin symboliska handling, att med hjälp av en rigg släppa ner kapseln fyra kilometer under vatten.
Att engagera sig för Arktis är viktigt menar Josefina. Expeditionen och kampanjen ger stöd för den samiska rörelsen för en hållbar framtid.
– Dels handlar det om att stoppa de destruktiva oljeindustrierna i Arktis. Ingen vet hur man sanerar olja från is. Vi behöver inte oljan och det är förödande för klimatet. Men det berör också vår kamp mot gruvor i Sápmi.
Därför, menar Josefina, är Arktiska rådet olämplig att förvalta de naturresurser som finns i Arktis.
– Det är ett globalt intresse och det borde vara något i stil med FN som basar över de naturresurserna.
HON OCH DE övriga i expeditionen vill att en global fristad görs runt Nordpolen, som man gjort med Antarktis, och där all industri är förbjuden.
– Allt annat är idioti. Om man inte antar det målet jobbar man hellre för företag och deras vinster.
Josefina ser deras polarexpedition som en början och en anslutning till den samiska kampen. Och hon bubblar av intryck efter resan, även om hon säger att hon inte skulle råda någon att åka till Nordpolen utan ärende.
– Jag är så glad över allt, över hela gruppen och hur häftigt det var att få vara där med dem.
De håller kontakten och kommer att träffas och förhoppningsvis hitta på mer saker i framtiden.
– Det har varit en spirituell resa också. Första dagen malde hjärna och man var frustrerad. Tredje dagen var jag helt inne i det. Det var intressant att komma hem till en full mejlbox och inse hur mycket skräp man håller på med.
Hon berättar om intrycken, om personlig utveckling bland deltagarna och om bristen på säkerhet när de åkte helikopter.
– Vi kastade in sakerna och fick lägga oss på pulkorna bland alla grejer. Det var samma sak när vi åkte i det ryska planet. Där fanns ingen som bad oss slå av några tekniska prylar. Enda gången någon sa till det var när en av oss visslade, det får man inte göra eftersom det betyder otur.
Arktis1: Josefina Skerk på den ryska basen Barneo. Hon var en av de unga ambassadörerna som deltog i expeditionen till Nordpolen för att sänka ner en tidskapsel med 2,7 miljoner namnunderskrifter för att skydda Arktis.
Arktis2: Kiera Kolson från Kanada, Renny Bijoux från Seychellerna, Josefina Skerk från Sápmi och Ezra Miller från Usa med tidskapseln.
Arktis3: Deltagarna i expeditionen övernattade i tält mitt ute på isen.
Arktis4: Team Aurora, som expeditionen hette, förbereder sig för att sänka ner tidskapsel fyra kilometer under vattenytan på Nordpolen
