Dåtid och nutid möts i politisk fabel

Share on facebook
Share on google
Share on twitter
Share on linkedin

Förtryck, skam, makt, kamp och feminism står i centrum i Sámi Nasunálateáhter Beaivváš föreställning Kvinnerommet. Baserad på historiska fakta och dagsaktuella händelser speglar denna samiska och politiska fabel ett möte i dåtid och nutid mellan kvinnor.

När ridån går upp förflyttas vi till 1890. Här är Elsa Laulas mamma Kristina på väg in i Oscar II:s slott. Då hennes man och son drunknat under mystiska omständigheter, innan en marktvist mellan dem och svenska nybyggare togs upp i domstol, vill hon be Oscar II om ett kungabrev som ger henne markrätt och därmed nödvändiga betesförhållanden för sin renhjord.

Då kungen inte är hemma träffar hon istället drottningen och hennes hovdam. Även om tidens syn på klass och urfolk präglar detta möte finns likheter mellan kvinnorna. När de rör sig på scenen över det schackrutiga golvet, instängda i krinolinliknande stålskelett över sina kläder och knappast kan andas, tydliggörs tydligt hur de, oavsett status, är underställda männens makt och deras privilegierade schackspel.

När drottningens hovdam förnekar sina samiska rötter för att ”tillpassa sig” sätts diskrimineringen och förtrycket av samer i strålkastarljuset.

I FÖRESTÄLLNINGENS del två utspelas handlingen 2019. Hovdamen är förvandlad till kungahusets pr-assistent och samekvinnan till politisk aktivist som förklädd till journalist tar sig in på slottet. Hon ska intervjua drottningen om en utställning men utkräver istället ett samepolitiskt ställningstagande.

Samtidigt på slottsbacken kommenterar ett konstverk renbeteslagarnas negativa konsekvenser.

Tyvärr är Kvinnerommets historiska fakta stundtals något oklara. Men läser man programmet förstår man att den unge renskötaren Jovsset Ánte Sara ingår i handlingen. Efter att Norska staten vunnit över honom i Högsta domstolen tvingas han slakta sin renhjord från 116 djur till 75 djur. Detta då renbetesdistriktet, där han har sina renar, har för högt totalt renantal.

I programmet står också att det är Jovssets syster, konstnären Máret Anne Sara, som gjort föreställningens debatterande konstverk. ”Det är inköpt av Nasjonalmuseet. Storsamfundet erkänner hennes konstverk, men inte broderns kamp för att behålla ett minimum av renar”.

Kvinnerommet är en angelägen föreställning som spelas på nordsamiska med helgjutna rollprestationer. Uppseendeväckande läckert är den svartvita, scenografin och de grafiska kostymerna med extra knorr.

Föreställning: Kvinnerommet av Sámi Nasunálateáhter Beaivváš

Manus: Sven Henriksen

Regi, scenografi: Mette Brantzeg

Kostym: Anne Berit Anti

Musik: Elle Marja Eira

Medverkande: Ánne Mággá Wigelius, Anja Salva Bongo Bjornstad, Sarakka Gaup

TEXT OCH FOTO YVONNE RITTVALL

Svensk sammanfattning

Dåtid och nutid möts i politisk fabel

Förtryck, skam, makt, kamp och feminism står i centrum i Sámi Nasunálateáhter Beaivváš föreställning Kvinnerommet.

Baserad på historiska fakta och dagsaktuella händelser speglar denna samiska och politiska fabel ett möte i dåtid och nutid mellan kvinnor. ”Tyvärr är Kvinnerommets historiska fakta stundtals något oklara. Men läser man programmet förstår man att den unge renskötaren Jovsset Ánte Sara ingår i handlingen. Kvinnerommet är en angelägen föreställning som spelas på nordsamiska med helgjutna rollprestationer. Uppseendeväckande läckert är den svartvita, scenografin och de grafiska kostymerna med extra knorr”, skriver Samefolkets recensent Yvonne Rittvall.