Bad ska stärka samiskan

Friday, 23 October 2015 23:28
SPRÅK Under några höstveckor avlöste språkbaden varandra för femte- och sjätteklassarna vid landets sameskolor. De lulesamiska eleverna fick för andra året i rad åka till Kvikkjokk där de under tre intensiva dygn förkovrade sig i sitt språk under lättsamma former.

TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND

Förra året införde Sameskolstyrelsen, som är den myndighet som driver landets sameskolor, språkbad för eleverna i årskurs fem. Inför årets läsår utvidgades baden till att gälla också för sjätteklassarna. I Nikkaluokta och Björkudden hölls nordsamiska språkbad, medan de sydsamiska eleverna åkte till Lycksele. Samefolket besökte de lulesamiska eleverna när de var i Kvikkjokk för att bättra på sina kunskaper i modersmålet.

– Det har varit jätteroligt! Säger Stina Jonsson och Julia Kuoljok i kör när Samefolket frågar hur vistelsen i Kvikkjokk varit.

Båda går i femte klass på Sameskolan i Jokkmokk och är alltså med på sitt första språkbad. Förutom eleverna från Jokkmokk deltar också två elever från Gällivare sameskola på det lulesamiska språkbadet. Stina och Julia berättar att de har haft tipspromenad, tagit skohö, fiskat och lekt lekar. Förutom de pedagoger som följt med från de båda skolorna har också kompetens anlitats utifrån. Den här eftermiddagen är musikern Mandy Senger på plats för att spela och sjunga på lulesamiska med barnen. Kvällen innan har Tor Lundberg Tuorda, som har sina rötter i Kvikkjokk, berättat historier från trakten. Dessutom finns Sanna Vannar med som lulesamisktalande ungdomsledare. Ingegerd Vannar från Samiskt språkcentrum är också på plats. Språkbadet är nämligen ett samarbete mellan Sameskolstyrelsen och Samiskt språkcentrum. Det senare står för alla kostnader utom för pedagogerna.

– Nu får vi utvärdera det här och finner vi att detta fungerar borde man kunna begära pengar till det från utbildningsdepartementet, säger Ingegerd Vannar.

JULIA KUOLJOK OCH Stina Jonsson är i alla fall överens: De har lärt sig mycket mer samiska under språkbadsdagarna i Kvikkjokk än under en vanlig skolvecka.

– Det här är roligare och när det är roligt lär man sig mer, säger Stina.

– I skolan är det egentligen bara samiska på samiskalektionerna, fortsätter Julia.

Hon tror att språkbadet leder till att de kommer att prata mer sedan också, när vardagen tar vid efter vistelsen i Kvikkjokk. Julia berättar att hon och hennes mamma försöker prata hemma, men att det ofta blir enstaka ord på samiska och resten på svenska. Men Julia har en plan.

– Jag tycker att vi ibland ska ha en dag när vi bara pratar samiska.

De ser en stor vits med att kunna samiska, bland annat för att de då slipper lära sig norska och finska om de vill kommunicera med samer på andra håll i Sábme.

– Och många säger att renarna blir lugnare om man pratar samiska med dem och jojkar för dem. Men det där tror jag då inte riktigt på, för våra renar är lika vilda i alla fall, säger Stina.

SARA PAVVAL OCH Helena Länta är lärare i lulesamiska vid sameskolan i Jokkmokk. Deras kollega i Gällivare är Rachel Nergård. Med i Kvikkjokk som språkstöd är också Margareta Åstot, som till vardags jobbar på den samiska förskolan Giella i Jokkmokk. Tanken med språkbadet, säger Helena Länta, är att det ska blir så naturligt att använda samiska att det liksom bara ramlar ur en, och att elevernas motivation att använda samiska ska öka.

– Man måste få det att vända i huvudet på något vis, funderar hon.

Pedagogerna ser språkbaden som en del i ett arbete på längre sikt. De skulle gärna genomföra åtminstone ett par språkbad per år, eller många små språkbad under läsåret, för att kunna förvalta det som vistelserna i Kvikkjokk och de andra badorterna ger.

Både Sara Pavval och Helena Länta säger att språkbaden dessutom är viktig fortbildning för dem själva.

– Jag tror det kan vara bra för eleverna att höra när till exempel jag pratar, att det inte måste vara perfekt för att man ska våga, säger Helena Länta.

I stort sett är lärarnas erfarenheter av språkbaden positiva. Rachel Nergård konstaterar dock att det ligger mycket psykologi i språkanvändning och att det är svårt att få eleverna att använda samiska av sig själva, utan att lärarna säger till dem. Därför är det, menar Helena Länta, också bra att få med det historiska sammanhanget, så att eleverna kan känna stolthet men också förstår vad som har skett.

– Under berättarkvällen fick de höra att alla i det här området har talat lulesamiska, men att det är något som har tagits bort från människorna här.

JODÅ, DEN SOM besöker kyrkogården i Kvikkjokk kan snabbt konstatera att många av språkbadselevernas förfäder vilar där, där Lille lule älvs källflöden förenas. Där finns åtskilliga Länta, Aira, Rassa och Tuorda, men också många människor med samiskt ursprung där namnen av ett eller annat skäl blivit svenskklingande. Utanför fönstren i den före detta prästgården är hösthimlen regntung och det omisskännliga dånet från Gámajåhkå ligger som en ljudkuliss till den musik som Mandy Senger skapar med eleverna. På kort tid har en hel orkester som spelar, sjunger och jojkar kommit igång. Under eftermiddagsfikat – bullar, varm choklad och marshmallows – fortsätter Julia Kuoljok och Stina Jonsson att sammanfatta sitt språkbad i positiva ordalag. De konstaterar att om inte de och andra lär sig lulesamiska, så riskerar språket att dö ut. Julia förtydligar varför det är viktigt att kunna samiska:

– Samiskan har funnits jättelänge. Vad är det för mening med samer om samiskan dör ut?

Bildtexter:

01. Julia Kuoljok, Lova Aira, Astrid Lindstrand Tuorda, Nadja Länta och Alva Rönnqvist var några av deltagarna på det lulesamiska språkbadet i Kvikkjokk.

02. Per Henrik Länta, Jon-Petter Kuoljok Baer, Nilas Kuoljok och Nils-Petter Hansén Rim spelar kubb utanför gamla prästgården i Kvikkjokk.

03. Sång och musik är ett effektivt sätt för språkinlärning. Musikern Mandy Senger hade workshop med de lulesamiska eleverna under språkbadet.

04. Mandy Senger lär Jon-Petter Kuoljok Baer och Stina Jonsson takt och ton på lulesamiska.

05. Ord som rör känslor fästes på väggen under språkbadet i Kvikkjokk.

06. Att ta rätt på skohö var ett av de praktiska inslagen under det lulesamiska språkbadet i Kvikkjokk.

Bild av Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör