Att strida eller inte strida – det är frågan

Jag för ofta en kamp med mig själv. Ska jag ta debatten om gruvetableringen i Gállok med gruvkramare IGEN? Ska jag lägga ut den där skärmdumpen från en sida där kvinnoförnedrande och mansgrisiga kommentarer är norm? Ska jag berätta varför jag så sällan klickar gilla på alla som lägger ut bilder på sin alkoholkonsumtion och talar om att nu, nu minsann upplever de livskvalitet? Eller ska jag bara strunta i det? För egentligen, det enda jag vill är ju faktiskt att ha lugn och ro. Att leva i någorlunda harmoni med dem jag bryr mig om. Och ändå, ändå gör jag det gång på gång. Går in i debatter, startar ibland egna. Varför? Jag vet inte.
Kanske är det ändå hoppet om att kunna påverka, att få någon att tänka till och tänka om, byta till en (enligt mig och några till) bättre riktning, som får en att gång efter annan engagera sig, uttala sig, skriva.
   
På den svenska sidan av Sábme, har 31 engagerade personer i år fått det samiska folkets förtroende att föra deras talan. Antingen i frågor som rör alla samer, ofta med svenska staten som motpart. Eller också i frågor som rör relationen till andra samer. Fler samer än någonsin röstade faktiskt i år. De vill att de 31 ska göra något bra för dem. Jag imponeras av det engagemang som finns hos vissa av ledamöterna. Hur enträget de jobbar för det de tror på. Och med tanke på hur det under åren har kunnat låta i sametingsdebatterna, ska vi nog vara glada att de finns som ännu sätter saken framför sitt eget välmående. Och för det samiska folkets skull hoppas jag att vi under den kommande mandatperioden får en livlig, rolig och framåtsyftande debatt i Sametinget, och att vi slipper se en enda ledamot eller ersättare som sitter och slumrar på sin stol. Ja, det händer faktiskt.
   
I det här numret av Samefolket möter ni Birgitta Ricklund som snickrar sitt samiska arv i verkstaden utanför Örnsköldsvik. Ni kan också läsa om hur några av politikerna ser på valresultatet och vilka förhoppningar som finns för framtiden. SSR har haft landsmöte och Same Ätnam likaså. Vi berättar så klart om deras visioner och reflektioner, till exempel kring Nordisk samekonvention. Och på tal om att ta striden, att kämpa och diskutera: Det finns flera läsvärda debattinlägg på våra Rent ut sagt-sidor.
   
Det har kanske gått lite trögt att hitta sommarkänslan i Sábme i år, men nu tror jag nästan att den har infunnit sig. Nästa nummer av Samefolket kommer i september. Så fram till dess:
   
Hávsskes giesse!
   
Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Åsa Lindstrand

Chefredaktör