Faepmien saemien sibrie, eller Fatmomakke sameförening, har stolta anor och stor historisk betydelse. När föreningen i år har firat sitt 120-årsjubileum är det med en ny ordförande vid rodret. Elin Nejne berättar om en förening med mycket energi.
TEXT ÅSA LINDSTRAND
Det var i Faepmie/Fatmomakke de samlades i början av september 1904, den grupp samer som skulle komma att bilda styrelse i den första sameföreningen på svensk sida. Då var föreningens syfte att tillvarata samers sociala, ekonomiska och politiska intressen. Hans Magnus Nilsson var föreningens första ordförande. Sedan i våras är det 23-åriga Elin Nejne, till vardags lärarstudent i Umeå, som innehar posten.
– Det är fint uppdrag att få vara med och ta hand om den här platsen, där så många före mig drivit viktiga frågor. Fatmomakke är en historiskt viktig plats för samiskt organisationsarbete och för mänskliga rättigheter. Det är också en plats som visar att det är fullt möjligt att lösa frågor tillsammans. Jag tror inte att vi hade varit där vi är idag om inte sameföreningen hade bildats och också organiserat det första landsmötet på svensk sida, säger Elin Nejne.
JA, DET VAR föreningen, som då hette Vilhelmina-Åsele lappförening, som organiserade landsmötet i Östersund 1918. Idag driver andra organisationer de samepolitiska frågorna, varför sameföreningens arbete numera är mer inriktat på att bidra till och synliggöra det samiska kulturlivet, men också att fortsatt fungera som en samisk mötesplats. Sedan 2014 är Fatmomakke kyrkstad dessutom ett kulturreservat, men för att hantera de frågorna har en särskild förening grundats. För Fatmomakke sameförening är midsommarfirandet den enskilt största händelsen.
– Efter pandemin hade vi lite svårt att komma igång, men i år hade vi extra mycket aktiviteter och till exempel kom de samiska konfirmanderna på besök. Hade inte sameföreningen funnits hade firandet bara varit en turistattraktion, säger Elin Nejne.
FATMOMAKKE är en betydelsefull plats för Elin Nejne personligen. Både hennes mamma och hennes morfar ligger begravda där och släkten på mammas sida är från Klimpfjäll. När sameföreningen i början av augusti firade sin 120:e födelsedag var programmet än mer omfattande.
– Vi ville ha en egen helg för själva jubileet. Dels för att midsommarfirandet skulle få vara sitt eget, men också för att återta traditionen med att tillbringa en sommarhelg i Fatmomakke.
Programmet innehöll mycket historik. Ola Stinnerbom föreläste om den samiska trumman, medan Elsa Laula uppmärksammades både med en föreläsning och i en teaterföreställning. Under Saara Hermanssons konsert var kyrkan fylld till sista plats. Mycket uppskattat var också skogsdiscot för de yngre. Det är, säger Elin Nejne, viktigt i den samiska kontexten att alla ska med. För framtiden ser hon en mängd idéer som kan förverkligas.
– Efter den här succésommaren, när många av föreningens medlemmar har varit engagerade, har vi mycket energi. Vi har planer för nästa års midsommarfirande, men i min spåkula ser jag också att det även framöver kan bli så att vi träffas ytterligare en helg i Fatmomakke.
Bildtexter:
Flera hundra föreningsmedlemmar och andra besökare strömmade till när Fatmomakke sameförening firade 120 år.
Elin Nejne är sedan i våras ordförande för Fatmomakke sameförening. Övriga ordinarie styrelseledamöter är Ulrika Renström, Katarina Persson, Laila Hermansson och Joel Hermansson.
FOTO PRIVAT
