Nu är det äntligen avgjort i Högsta domstolen. Girjas sameby har fått rätt mot svenska staten vad avser vem som får upplåta jakt och fiske inom samebyns område. Domslutet var oväntat på så sätt att HD hänvisar till urminnes hävd som grund för Girjas upplåtelserätt. Domen är också historisk genom att HD anpassat begreppet urminnes hävd extensivt till det samiska bruket, det vill säga till ett annat bruk än svensk jordbrukstradition.
Urminnes hävd innebär att enskilda samer – inte bara samebymedlemmar – som vid var tid har levt och verkat på området och i vart fall från mitten av 1700-talet, har upparbetat och förvärvat en jakträtt och en fiskerätt som är grundad på urminnes hävd. Således har alla samer, oavsett medlemskap i sameby, som bott och verkat i området varit delaktiga i och möjliggjort för Girjas sameby att de nu har rådighet över upplåtelser av småviltjakt och fiske inom området. När jakt- och fiskerätten upparbetades och blev urminnes hävd, vid ingången till den första renbeteslagen 1886, betraktades samer som en enhet utan åtskillnad av något slag. Detta visar vikten av att ett enat samiskt folk i sin helhet har störst möjlighet att få till stånd förändringar som för samefrågan framåt.
MED DAGENS lagstiftning, som på ett påtagligt sätt splittrar samerna, är det svårt att se sig själva som en enhet. Men detta är ett hinder som måste undanröjas oavsett om man gynnas av svensk lagstiftning eller ej. Alla har här ett ansvar. Konsekvenserna av domen borde bli en ny praxis som kan ge starkare skydd för hela det samiska samhället, tycker man, men det återstår att se. Många svåra frågor återstår att lösa. Till exempel så är det nödvändigt att undanröja de hinder enskilda samer som omfattas av urminnes hävd påverkas av. Nämligen att dessa enskilda samer är genom nuvarande lagstiftning förhindrade att tillämpa sin renskötselrätt grundad på urminnes hävd, samma urminnes hävd som Girjas åberopar.
PÅ VILKET SÄTT HD-domen kommer att uppfattas och hanteras av omgivningen sedan allt har lugnat ner sig får framtiden utvisa. Samer lever inom en omslutande stat utan egna gränser och är fullvärdiga svenska medborgare. Och är alltså en del av det svenska samhället. Därför är det viktigt att relationerna mellan staten, samer i sin helhet och ortsbefolkningen harmonierar. Om så inte sker kan det bli problematiskt. Hur Girjas tänker hantera relationerna med omgivningen vet vi inget om, men att döma av vad ordföranden i Girjas sameby uttalat i anslutning till domen verkar han vara inne på att prioritera lokalbefolkningen.
Lars-Paul Kroik
Sametingsledamot
Burgfjäll
Lars-Jonas Johansson
Sametingsledamot
Björkvattsdalen
