Friday, 06 February 2009 13:54
Nej, jag tänker inte på den ekonomiska krisen och hur den kommer att påverka vårt samhälle, utan på julen. Vardagslivet är tillbaka efter en hel rad helgdagar. Julen är en högtid som för många är efterlängtad, för andra snarare fruktad. Fester för familj och släktingar eller ensamhet och tomhet. Samhället har lärt oss att ha enorma förväntningar på julen. Marknadsföringen börjar tidigare och tidigare för varje år. Bjudningarna ska vara många, julklapparna dyra, helst ska man börja köpa dem redan i augusti, huset ska skina, gardiner ska bytas och mat ska handlas som om man väntade på kriget.
I vårt hem är vi inte så noga med det där. Vi skickar julklappar till barnbarn men vi lagar ingen julmat och bryr oss inte om några andra jultraditioner hemma heller. En julgran fick vi visserligen in, men den klädde vi först på annandagen.
Nej, jag är inte alls någon julhatare, jag är kyrkomusiker och det här var min 30:e jul i tjänst här i Jokkmokk. Julen är en underbar tid i kyrkan, men den tar all min tid och alla krafter i anspråk. Det finns helt enkelt inte utrymme för något privat julfirande – och jag saknar absolut ingenting. Det räcker mer än väl med all jul som media och affärerna påtvingar oss redan månader i förväg.
I början av december bläddrade jag i en annonstidning från en av de stora livsmedelsaffärerna. Tidningen var full med mat och godsaker i alla tänkbara former. Redaktören skrev inlevelsefullt om mattraditioner och gav goda råd om hur man skulle planera och organisera inför julen för att hinna med allt som måste göras, lagas och köpas. Jag tittade som hastigast på det han skrivit och mina ögon föll på sista meningen:
”…och för mig har julen inga religiösa förtecken.”
Det var hans sammanfattning av julen. Ok, förmodligen en ganska vanlig inställning och inget som jag behöver ha några synpunkter på, men jag funderade på varför han tyckte att det var så viktigt att informera alla sina miljoner läsare/kunder om detta.
Kunde det möjligen tänkas finnas någon människa där ute som ännu inte förstått att julen handlar om konsumtion, konsumtion och åter konsumtion?
Är det verkligen så att vi behöver julen som en ursäkt för att kunna ägna oss åt överkonsumtion utan dåligt samvete?
I vårt lilla hörn av världen där vi redan har överflöd på allt, utom tid, glädje och kärlek, har vi lyckats göra julen till en tid av jäkt och köphysteri.
Borde det inte snart vara dags att lämna den stora köpfesten bakom oss och hitta tillbaka till en lite enklare och resurssnålare livsstil?
Ja, jag vet att julhandeln har betydelse för samhällsekonomin, men vi är också alla delaktiga i skapelsen – med ansvar för framtiden.
Min man, som är född och uppvuxen i Lillselet, berättar att man där under julen brukade gå runt till varandra och äta renkok med märgben och blodpalt. Alla i byn hann vara tillsammans och ha trevligt. Inte behöver man väl göra gemenskapen kring matbordet till något krångligt.
Om jag skulle få ge tips inför planering av nästa jul skulle det alltså snarare kunna se ut så här:
Lite mindre förväntningar och krav, lite mindre julklappar och julmat, lite mindre slöseri med allt som tär på våra och jordens resurser.
Mera tid för själen! Och glöm inte att gå ut och njuta av gryningen och skymningen medan den här vackra mörkertiden varar. Det är otroligt vackert, och alldeles gratis.
Gratis är också julens stora gåva som ger oss ett hopp inför framtiden, i mörka och ljusa dagar.
”Tidevarv komma, tidevarv försvinna.
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.”
Till sist vill jag önska alla ett Gott Nytt År!
Valborg Mangs Märak
Last Updated on Friday, 06 February 2009 13:55
Copyright C 2010 Samefolket
