Ett riktigt gille, gildástallam. Så beskrev rektorn för Sámij åhpadusguovdásj, Matilda Burman, firandet när skolan slog ihop två jubileum till ett. Själva skolan har fyllt 80 år och duodjeutbildningen fyller 50 i är. Något som uppmärksammades från morgon till kväll med öppet hus, utställningar, föreläsningar och god mat.
TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND
Temat för firandet på Sámil åhpadusguovdásj var ”dálátjij ja duobbelij”, hittills och framöver. För det är just det många av skolans utbildningar handlar om. Att förmedla kunskap sprungen ur mycket gamla traditioner, låta den kan ta sig samtida form och föra den vidare till framtida generationer. Något som har pågått allt sedan kyrkans män startade skolan i Sorsele 1942. Tre år senare flyttade skolan till Jåhkåmåhkke, under ledning av rektorn Lennart Wallmark. Idag torde få eller ingen i de första elevkullarna vara kvar i livet, men desto fler finns kvar från tiden då skolan startade sin duodjeutbildning. Per-Ola Utsi var den som tillsammans med Elsa Aira utformade de första kursplanerna.
– Det var turbulent runt skolans vara eller inte vara, eftersom den allmänna linjen hade så få elever. Vi ville inte släppa skolan och kontaktade utbildningsdepartementet. Den dåvarande rektorn Birgitta Östlund gav mig och Elsa i uppdrag att skriva en kursplan för duodjeutbildning som skulle skickas till departementet, säger Per-Ola Utsi, som på den 1960-talet var en av Same Ätnams slöjdkonsulenter.
UTGÅNGSPUNKTEN blev att följa årsvarvet: Tiden för slakt, tiden för att ta rötter, och så vidare. När kursplanen var klar medgav också utbildningsdepartementet ett undantag från kravet att folkhögskolor skulle ha en allmän linje. Istället blev Samernas folkhögskola en skola för samers behov. Per-Ola Utsi minns hur han och kollegan Elsa Aira befarade att inga elever skulle dyka upp.
– Äh, sade vi, utbildningen är för lång, det är ingen som har tid och råd med det, men vi provar väl ett år. Så i mars-april 1974 annonserade vi om slöjdutbildningen för första gången och nu 50 år senare finns den fortfarande kvar.
För eleverna kom. Från alla tänkbara håll i Sábme, även från finsk sida, minns Per-Ola Utsi, som konstaterar att skolan också blev ett nav för samisk politisk kamp.
– Rektor Birgitta Östlund uppmuntrade oss till det. Skolan blev en samlingsplats, en nagel i ögat på kommunen och vi arrangerade demonstrationer.
EN ANNAN viktig utbildning på Samernas folkhögskola var under många år Ekologilinjen. Under jubileumsdagen delade även den utbildningens första lärare, Thomas Öberg, med sig av sina minnen. En del av pedagogiken var att ta in traktens äldre samer som gästlärare.
– En av dem var Apmut Ivar Kuoljok. Han föreläste i skogen han kämpade för och som är sparad än idag. Vi åkte också med eleverna till Hjalmar och Birgitta Öberg i Björkudden.
Och Thomas Öberg bekräftar att skolan blev en plats för aktivism.
– Både elever och lärare blev aktivister, vilket ledde till en enorm debatt. Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk sade: ” Vi har närt en orm vid vår barm när vi släppte in ekologilinjen på Samernas folkhögskola.”
EN DEL i firandet var också det dubbelvernissage som hölls på Ájtte. Dels öppnade museet den utställning som skolans andraårsstudenter producerat, och dels också jubileumsutställningen Duodje ällá. I den senare visas 23 verk av slöjdare som gått på slöjdlinjen under olika tidsperioder. Den allra första årskullen representeras av Tomas Marainen och Margot Blind, medan till exempel Inga Emelie Joma gick under åren 2020-2022. Podden Samesystrar, som drivs av Anne-Marja Persson, sände live under jubileumsdagen och lät generationers mjukslöjdare berättade om sina duodjeresor och vad Sámij åhpadusguovdásj betytt för dem. Gunilla Påve Wilks berättar att hennes föräldrar fann varandra på Samernas.
– Och mamma har jobbat här, så på något sätt har jag alltid vetat att jag också ska hit, säger hon.
Även om Gunilla Påve Wilks kunde mycket av hantverket när hon kom till Sámij åhpadusguovdásj säger hon att utbildningen har gett henne nya perspektiv.
– Man utvecklas mycket av att sitta och sy tillsammans med andra. Och inte minst har jag lärt mig, att lägger man ner mycket tid på förarbetet blir slutresultatet så mycket bättre.
Fotnot: Den som vill läsa mer om Sámil åhpadusguovdásj historik och om firandet kan göra det i jubileumskriften Gildástallam – 130 år av samisk utbildning.
Bildtexter:
01. Sara Aira Fjällström läste lulesamiska med Karin Tuolja som lärare på Sámij åhpadusguovdásj. Nu är hon själv lärare i språket. Tillsammans med systerdottern firade hon att skolan har hunnit fylla 80 år.
02.
Johan Blind, till vänster, är lärare i trä- och hornslöjd. Hans föregångare Nils-Johan Labba sitter idag i skolans styrelse tillsammans med bland andra ordföranden Mariana Wiik. Per-Ola Utsi, längst till höger, har med sig slöjdutbildningens allra första kursplan.
03.
Anna-Kaisa Aira var en av gästerna i podden samesystrar. Hon menade att det är väl investerad tid att lägga ett år eller två av sitt liv slöjdutbildningen på Sámij åhpadusguovdásj.
04.
Flera av skolans tidigare nyckelpersoner och lärare samlades runt elden.
05. Under vernissagen av jubileumsutställningen tackade kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk, Roland Boman, Sámij åhpadusguovdásj för att skolan finns. I montern synsLisbeth Kielatis sälskinnsväska, Randi Marainens komsekula coh Lisa Gaeloks kniv.
