Jag har lyssnat på en massa debatter inför det kommande riksdagsvalet, men INGET parti nämner samerna i sin politik. Som det ser ut nu blir det ingen skillnad för oss samer förutom att rasismen och fördomarna ökar. Jag är trött på att skämmas över att bo och vara en del utav detta land. Att mitt samiska arv ska få mig att bli förminskad och bortstött från samhället är rent ut sagt brutalt.
RIKSDAGSVALET närmar sig och då tänker de flesta samer att om man röstar så kanske det kommer bli bättre för oss. Men så är inte riktigt fallet. Det finns inget riksdagsparti i Sverige som står bakom samerna i sin politik. Inget parti vill ställa sig bakom frågan att ge samerna äganderätt till marker, fria beslut till jakt och fiske men även andra rättigheter. För ifall de väljer att ställa sig bakom samerna så kommer partiet att förlora fler röster från majoritetssamhället.
DESSUTOM pratas det på tok för lite om samer i skolan. Jag har snart gått ut grundskolan och hittills har jag lärt mig mer historia om Amerikas urfolk och om en massa kungar än vad jag har hört om mitt eget folk. Det är inte konstigt att dagens samhälle inte vet så mycket om oss samer eftersom det inte ingår i skolplaneringen. Det nämns aldrig om de övergrepp staten gjort mot samerna och alla fördomar som lever kvar än idag. Det är till och med så illa att vissa lärare inte vet om allt det brutala som samerna har fått utstå. När jag gick på mellanstadiet och räckte upp handen för att förklara att man brände upp de samiska trummorna och mördade nåjderna (samernas schamaner), men även vanliga samer bara för att de kunde bota sjuka genom att använda örter och andra läkeväxter påstod min lärare att det aldrig hänt och var väldigt skeptisk mot det jag framförde.
JAG HAR ALLTID känt att en del av mig är bortglömd i samhället. När jag var nio år gammal kunde inte ens min egen kommun fixa fram en lärare som kunde lära ut pite- eller lulesamiska. Deras bortförklaring var ”att det inte finns någon lärare och att det blir för dyrt att fixa fram en”, så min pappa fick ta striden med skolan. Efter många om och men fixade skolan till slut fram en lärare i nordsamiska. Trots att det står i grundlagen och skollagen att samiska barn har rätt att lära sig sitt modersmål i grundskolan fick jag nöja mig med ett felaktigt samiskt språk.
JAG HAR EN oro inför framtiden. Kommer den samiska kulturen ens kunna leva kvar och kommer mina framtida barn få ta del utav den? Det finns en smärta inom mig som inte försvinner. Allt det som har gått förlorat genom statens hårdhänta politik och de övergrepp som mitt folk har fått genomgå. Det gör så ont att veta att man tillhör ett folk där stora delar av ens kultur har gått förlorad och inte går att reparera igen. Det finns helt enkelt ingen i detta land som egentligen bryr sig om sitt eget urfolk och dess behov. Är det ens värt att fortsätta kämpa när man som same hela tiden blir förminskad och utsätts för rasism bara för att man vill behålla det lilla som finns kvar av kulturen?
Ella-Karin Nårsa, 15 år
