Monday, 19 December 2016 06:40
BÖCKER På den svenska sidan av Sábme ges det ut 0,2 böcker med samiska originalmanus per år. Det usla resultatet vill Sveriges författarförbund och dess samiska arbetsgrupp ändra på. I mitten av november presenterade därför förbundet ett tiopunktsprogram för samisk litteratur.
TEXT OCH FOTO ÅSA LINDSTRAND
På Bio Norden i Jokkmokk har n:et slocknat, så det står Bio orden. Ett passande namn just den här dagen, konstaterar Sveriges författarförbunds ordförande Gunnar Ardelius. Han är nämligen på plats för att tillsammans med förbundets samiska arbetsgrupp presentera ett åtgärdssprogram för att stärka samisk litteratur på den svenska sidan av Sábme. Gunnar Ardelius konstaterar att det råder en centralisering också inom litteraturen, då både de flesta myndigheter och förlag ligger i Stockholmsområdet. Därför inrättade förbundet för några år sedan regionombud och sedan något år tillbaka finns också ett samiskt ombud. För tillfället är det Carl-Axel Gyllenram i Umeå som har det uppdraget. Dessutom har författarförbundet inrättat en samisk arbetsgrupp.
–Â Det är viktigt överhuvudtaget, för demokratin och yttrandefriheten, att författare kan leva på sitt författarskap och att det finns goda förutsättningar för att kunna skriva. Där har det släpat efter för den samiska litteraturen och de samiska författarna. Det är viktigt att samiska författare kan verka på samma villkor som andra författare i Sverige.
Gunnar Ardelius menar att det gäller att hitta system för att synliggöra den samiska litteraturen. Och det är där det tiopunktsprogram som han och den samiska arbetsgruppen har tagit fram kommer in i bilden. En av punkterna är att låta den samiska författarskolan, som drivits som projekt under ett par år, få fortsatt finansiering.
–Â Det är lite av en hjärtefråga för mig. Jag skrev mina första tre romaner på skrivarkurser. Det som skedde i er författarskola här var att det kom fram berättelser som skulle vara intressanta för vilka läsare som helst.
Viktigt för samisk litteratur är också att komma in i samma stödsystem som annan skönlitteratur. När en viss ekonomi arbetats upp blir verken också mer lästa och en uppgående spiral kommer igång.
–Â Litteraturen är ju till sitt väsen gränslös, men samarbete över de nordiska gränserna är ju dessutom en del av er vardag. Det gränsöverskridande arbetet är också något som ska stärkas på litteratursidan, säger Gunnar Ardelius.
Â
TANKEN ÄR ATT definitionen av vad som är samisk litteratur ska vara ganska öppen. Det är litteratur skriven av samer, oavsett vilket språk de använder. Men för litteraturens spridning krävs nu inte bara författare. Viktiga är också de förlag som är villiga att ge ut böckerna. Inez Svonni Fjällström har tillsammans med sin man Mikael startat ett förlag. Inez Svonni Fjällström ser att stödformer skulle behöva utvecklas även för förlagen, till exempel så att de kan få förhandsstöd i samband med en bokutgivning. För egen del har de startat i liten skala.
– Vi har hittills gett ut böcker som vi själva varit intresserade av, men det är klart att vi också vill satsa på böcker av andra samiska författare. Översättningar är också intressanta, men det är väldigt tidskrävande. Vi vill gärna arbeta med ganska färdiga manus, säger Inez Svonni Fjällström.
Nils-Henrik Sikku är en av drivkrafterna bakom satsningen på den samiska litteraturen. Han är mycket nöjd över det åtgärdsprogram som tagits fram.
–Â Nu har vi programmet och går in i ett skarpt läge för att genomföra det, konstaterar han.
En punkt på programmet är att ett samiskt litteraturcentrum ska inrättas någonstans på den svenska sidan av Sábme. Enligt Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson, som var på plats på Bio Norden, hade han redan samma dag fört ett samtal med Ájtte museum i frågan. En annan politiker som var på hugget var Henrik Blind, kommunstyrelseledamot i Jokkmokk, som samtidigt som tiopunktsprogrammet presenterades skickade ut ett pressmeddelande.
–Â Jag vill att Jokkmokk blir ett samiskt författar- och litteraturcentrum, en samlingspunkt för de samiska författarna och centrum för den samiska litteraturen. Vi har alla förutsättningar med det samiska biblioteket på Ájtte, en stor andel samiska kulturarbetare och i och med att Jokkmokk redan idag är ett centrum för samisk kultur, skrev Henrik Blind.
Bildtext:
Sveriges författarförbunds ordförande Gunnar Ardelius presenterar tio punkter som ska stärka den samiska litteraturen.
