Är det inte konstigt hur mycket vi samer har försvenskats, när vi tänker att pengar är viktigare än allt annat, även naturen. Men verkligheten är väl att man inte klarar sig utan pengar i västvärlden. Men klarar man sig utan diesel. Ja i tre månader har jag gjort det.
JAG KOMMER IHÅG förra sommaren då jag skulle fylla på diesel i tanken. Det var med stort inre motstånd jag valde HVO100. Diesel där råvaran är restprodukter från skogen bland annat, istället för importerad olja. Jag ville spara på miljön men den där fördyringen på en krona skavde hos mig, som är en riktig spara. 18 kronor litern. Fy tusan vad dyrt. Vem hade anat att dieseln skulle kosta 26 kronor idag och jag hade inte trott att jag någonsin skulle köra Tesla.
MEN I FEBRUARI, när Putin anföll Ukraina började dieselpriset klättra och jag räkna. 3 500 mil per år och 5 000 kronor i diesel varje varenda månad. Då bestämde jag mig för att det här inte är hållbart längre. I tanken hörde jag Deatnogátte nuoraid låt “Pengar är det som bestämmer i vårt liv”
JAG MÅSTE ERKÄNNA att det inte kändes bra i hjärtat att köra med en stor dieselbil mitt i en klimatkris. Att förstöra vår natur, sjöar, renlaven, skogen ja allt. Vårt levebröd. Men någon sa en gång att det man inte ser, räds man inte. Även om det nu börjar bli många synliga effekter av vår klimatpåverkan. På hösten, våren men även under vintern. Så valet blev naturligt, även om kostnaden för tio år sen skulle ha räckt för att köpa loss huset jag bor i. En annan viktig aspekt i det hela är att jag ville sluta sponsra Putin. För skulle jag fortsätta med det, är det ju ett potentiellt hot för min egen existens. Valet av Tesla berodde enbart på räckvidd och storlek. Ett val som var en lika dramatisk vändning som Sveriges Natoansökan var.
NÄR JAG NU startar bilen på morgonen är den fylld av energi, utan att jag behövt lyfta ett finger. Många frågar hur det fungerar, jag svarar att jag tar mig dit jag behöver. Nu slipper jag det dåliga samvetet om jag ska skjutsa min son till träningen eller om någon ringer och ber mig komma med kvarglömda saker. Fick berättat för mig att en vanlig dieselbils energieffektivitet är 30 procent medan en elbils är omkring 80 procent. Vet inte vart procenten tar vägen men att göra diesel av olja och sen frakta till Sápmi kostar på. Nu har jag kört både till Inari och Tromsö och jag tycker det är skönt att ta paus i tjugo minuter längst vägen, samtidigt som bilen laddas.
OCH EN SAK jag märkt är att jag tenderar att köra 100 istället för 110 med elbilen. Det blir så direkt när räckvidden minskar snabbare när man bara kommer halva sträckan om man jämför med en vanlig dieselbil. Känslan att inte smutsa ner närmiljön med dieselrök slår lätt känslan av att komma fram tio minuter senare
JAG MÅSTE SÄGA att jag vant mig bort från dieselröken och varje gång jag startar en bil med förbränningsmotor slås jag av lukten, eller ska jag säga stanken som förstör min hälsa. Min elbilsturné hittills visar att synen på elbilar håller på att förändras även här i Sápmi. För dem jag möter är genuint nyfikna och tycker det är spännande och några vill även prova på att känna framtiden i en bils skepnad.
IDAG VÄLJER min sexåriga dotter el, tystnaden, och dieselfritt alla dagar i veckan. Världen har förändrats. Och till dig som argumenterar emot vill jag säga att jag dragit husvagn i tio mil, och hade kunnat komma tio mil längre.
TEXT LARS-OLA MARAKATT
