Sunnas sista renmärke

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin

Det började med att de avsade sig skötseln av markägarnas renar år 1973. I slutet av förra året nåddes de av beskedet att familjens sista renmärke hade blivit avlyst. 

Bröderna Sunna har kämpat i snart ett halvt sekel för sin rätt att bedriva renskötsel. Och trots att myndigheternas grepp om familjens renskötsel har skruvats år mer och mer, och fler konflikter än lösningar har skapats, så finns renhjorden kvar. Den är mindre än vad den har varit och familjens renskötsel sker idag vid sidan om den i samebyar organiserade renskötseln. Gerillarenskötsel, har konstnären Anders Sunna kallat den. De har inte utfört renskötselarbete i fasta anläggningar på decennier. Men de fortsätter att sköta sina renar i stort sett som tidigare. 

SAMEFOLKET HAR under de senaste månaderna fördjupat sig i konflikten kring familjen Sunna och Sattajärvi sameby, med kopplingar till samebyarna runtomkring. Flera hundra, kanske tusentals, dokumentsidor har plöjts igenom. Ärendet är så omfattande att det inte är riktigt görligt för en ensam person att reda ut alla turer. Uppgiften att hålla rätt på alla ansökningar, avslag, överklagningar, avlysningar, polisanmälningar, utredningar och lagändringar har många gånger känts övermäktig för undertecknad. Men ambitionen har varit högt ställd och förhoppningen är att ni läsare ska få en bild av vad som hänt familjen Sunna, men också av koncessionsrenskötselns villkor, där grunden är att samer uppbär rätten åt ickesamer att ha renar, men där dessa dessa skötesrenägare är medlemmar med rösträtt i samebyarna. 

DET HÄR ÄR en berättelse om kolonialism. Det är en berättelse om en etnisk konflikt och kulturkrockar. Det är en berättelse om vänskapsband och lojaliteter som vi bara kan ana har påverkat beslut och handlingar. Där polischefer är skötesrenägare i samebyn, samtidigt som de hanterar polisanmälningar som rör renskötseln. Där statliga tjänstemän handlägger Sunnas ärenden samtidigt som de är aktiva inom kommunpolitiken i Pajala kommun, vilken alltid har förordat andra koncessionshavare än Sunnas. Det är en härva som inte låter sig redas ut i första taget, och där mycket är svårt att leda i bevis. Därför har Samefolket koncentrerat sig på det som finns: I första hand familjen Sunnas egen berättelse, men också det som finns i alla de pärmar och mappar som förvaras hos länsstyrelsens fjällförvaltning i Jåhkåmåhkke, i Sametingets diarium och hos förvaltningsdomstolarna. 

I DET senaste numret av Samefolket låter vi bröderna Sunna berätta sin egen berättelse, och vi ger också en bakgrund till koncessionsrenskötseln och vilka lagparagrafer som styr den. Självklart kommer intervjuerna dock att fortsätta i kommande nummer av Samefolket, så att också myndigheter, samebyar och andra berörda får komma till tals. Här på webbsidan kan ni också läsa en mer omfattande tidslinje som beskriver familjens Sunnas historia, än den som finns i den tryckta tidningen.

Åsa Lindstrand
reporter, chefredaktör och ansvarig utgivare

Vill du läsa hela artikeln?

Beställ din tidning genom knappen nedan. Vi ser fram emot att under slutet av 2019 kunna erbjuda alla våra prenumeranter både en tryckt och digital tidning.