Under den stora klimatmanifestationen i september samlades 60 000 personer i Stockholm. Inför dem talade Sáminuorras representant Sara-Elvira Kuhmunen från Jåhkåmåhkke. Hon vill synliggöra klimatfrågan och kräver att politikerna tar den på allvar. Och att de inser att det som kallas för grön energi kan innebära stora problem för renskötseln och urfolkskulturen.
Den samiska kulturens framtid hänger ihop med naturens och markernas framtid. Det var grundbudskapet i Sara-Elvira Kuhmunens tal under den stora klimatmanifestationen i Stockholm tidigare i höst.
– Jag ville också lyfta fram att det som många kallar för grön el, som vindkraft och vattenkraft, som kanske är bra för samhället i övrigt, förstör och har förstört så mycket för oss. Att det är på vår och renens bekostnad som man bygger ut så kallad grön el.
sig för att tala i Stockholm trodde hon först att det kanske skulle komma några tusen personer. Nästa siffran hon hörde var 40 000. Det skulle till sist handla om 60 000 människor som samlats för att manifestera för klimatet. Den klart största publik som Sara-Elvira Kuhmunen stått inför, men även om hon var nervös innan, så försvann det när hon klev upp på scenen och började tala.
– Att det kom så många beror nog på att folk har insett allvaret och att något måste göras, säger hon.
Hon säger att det alla kan göra är att synliggöra klimatfrågan och utkräva ansvar av de som bestämmer. Att skapa opinion är, säger hon, lätt idag när de flesta har tillgång till sociala medier.
– Politikerna får hitta en lösning och ser över vad som är möjligt att göra. Enskilda människor kan förstås göra massor också, till exempel tänka på vad man äter och om man alltid måste ta bilen till jobbet eller skolan. Inom renskötseln kan man ju bland annat se över helikopterflygandet och minska det.
Sara-Elvira tror att det krävs ett nytt tänkande hos enskilda när det gäller konsumtion. Vi pratar om till exempel många unga människors önskan att ständigt ha nya telefoner och speldatorer.
– Jag tror man måste vänja sig vid, att tänka om, men jag vill också se att de här stora företagen tar sitt ansvar och ser till att återvinna gamla telefoner när de gör nya. Idag är telefonerna byggda för att gå sönder, så att folk ska köpa nya.
UPPVUXEN I EN renskötarfamilj i Sirges ser hon och andra renskötare konkreta konsekvenser av den globala uppvärmningen. Nederbörden har ökat och den kommer som regn under årstider då det normalt är kallt, klart och torrt väder. Att vinterbetet påverkas negativt av det lynniga och våta vädret är numera nästan vardag inom renskötseln. Men det handlar också om att renarnas rörelsemönster förändras när förutsättningarna gör det, till exempel när glaciärerna smälter och blir mindre.
– Renarna tar sig inte alltid fram där de brukar och även om man som renskötare försöker anpassa sig efter det som sker, så kommer det att komma till en gräns när det inte längre går att anpassa sig.
Just det, att klimatförändringarna ska bli så allvarliga att den traditionella renskötseln inte längre kan bedrivas är det som oroar Sara-Elvira Kuhmunen mest.
– Jag tänker mycket på det här och är orolig för att jag inte ska kunna föra vidare det arv som jag fått av mina förfäder, säger hon.
Trots dystra prognoser är hon optimist. Hon tror att det går att vända trenden – om viljan finns.
– Om vi lyckas vända kurvan under 2020 och har ställt om till ett fossilfritt samhälle 2050, så går det. Men då krävs det att politikerna tar sitt ansvar och ser till att det blir så. Och att de gör det på ett sätt som funkar dels för övriga samhället, men också för oss samer och andra urfolk, så att det inte alltid är vi som drabbas.
TEXT ÅSA LINDSTRAND FOTO NAINA HELÉN JÅMA
