2018 är inte vilket år som helst

Det har blivit nytt år sedan sist. Och för Sábme är det inte vilket år som helst. Det är jubileumsår, igen. Det som var Tråante2017 har blivit Staare2018. Vi laddar nu som bäst inför att värma upp med Jåhkåmåhkke márnána för att redan veckan därefter slå tjátjega och nuvtaga i taket i Östersund, Staare. Programmet i Staare är digert. Det är utställningar, föreläsningar, konserter, teaterföreställningar, allvar och skoj från morgon till kväll. Allt till hundraårsminnet av det första samiska landsmötet på svensk sida, som hölls i just Staare 1918.

EN FRAMTRÄDANDE roll vid det mötet hade Torkel Tomasson. Och det är tack vare honom, som jag skriver de här raderna i just den här tidningen, Samefolket, idag. Torkel Tomasson var nämligen den som startade Samefolkets Egen Tidning genom att ge ut ett första provtryck i november 1918. Ett försök med Lapparnes Egen Tidning gjordes förvisso redan 1904-1905, men efter 1918 har tidningen givits ut kontinuerligt.
Torkel Tomasson var redaktör fram till sin död 1940. Och han tog redan i provtrycket avstånd från ordet ”lapp”. I en ruta på förstasidan skrev han: ”Same, pl. sameh är det folk som svenskarna kallat och kalla lapp, lappar. Folket självt kallar sig dock same, pl. sameh.” Han använde sig sedan konsekvent av ordet same och rutan på förstasidan fick stå kvar i decennier. Det är omöjligt att inte snudda vid tanken att statens advokater i Girjasmålet borde ha snappat upp detta under det sekel som passerat sedan Tomasson gjorde sitt första publika statement.

I DET HÄR numret av Samefolket berättar vi bland annat om Torkel Tomasson och hans gärning. Vi har också ett porträtt på Jerker Bexelius, som är verksamhetsledare vid Gaaltije sydsamiskt centrum i Staare. Dessutom får ni veta vad Karin Thomasson, miljöpartistiskt kommunalråd i Östersund och barnbarn till fotografen Nils Thomasson, önskar för sin kommun. Helt självklart mycket från Staare i tidningen, alltså.
Och som om det inte vore nog att Samefolket till hösten har funnits i hundra år, så firar vi detta vårt jubileumsår med premiär för en ny verksamhet inom Samefolkets ramar: Samefolket Forum. Under rubriken ”Berätta rätt om samer – är det möjligt?” kommer vi att hålla ett seminarium med föreläsningar och samtal om vad traditionellt samiskt berättande är, och om det går att tillämpa det inom samisk journalistik. Finns det en urfolksjournalistik som har något gemensamt? Eller måste vi vara en version av den västerländska journalistiken? Seminariet är på torsdag den 8 klockan 14 i Mittuniversitetets hörsal, så kom gärna dit med dina tankar på det här temat!

JA, GÅR DET att berätta rätt om samer? UR gjorde ett försök nu efter årsskiftet. I den tre avsnitt långa serien Samernas tid om samernas historia, involverade UR samer på alla nivåer för att det skulle bli så rätt som möjligt. Många menar att serien var fantastiskt, i alla fall det bästa som har gjorts, medan andra blev djupt besvikna. Framför allt, att döma av flödet på sociala medier, kände sig många icke renskötande samer osynliggjorda. Så frågan på Samefolket Forum, om det är möjligt att berätta rätt om samer, ligger i tiden och tål att dryftas.
Själv funderar jag på vad min aktade företrädare Torkel Tomasson skulle ha sagt om detta. Det hade suttit fint med lite redaktörssnack buolvas buolvvaj ibland.

ÅSA LINDSTRAND