“De som är minst ansvariga för global uppvärmning och som lever i harmoni med naturen kan bli dem som får lida mest av konsekvenserna av klimatkrisen” Jouni Jaakola (1)
Denna studie undersöker och för upp till ytan samernas koloniala historia och dess nutida konsekvenser. Rapporten belyser samernas kamp för markrättigheter i sina egna territorier, hur gruvindustrins planer hotar samernas traditionella livsstil samt vad detta i sin tur kan få för konsekvenser för miljön och kringliggande natur.
Dagens kulturella, politiska och juridiska kamp för samerna i Sverige har sina rötter i dess koloniala förflutna. I generella drag innebär kolonisering att ett ursprungsfolk blivit exploaterat av det styrande folkets intressen och behov. En liknande situation ägde rum när främlingar kom till Sápmi. De talade i termer om att äga marken. Istället för att äga marken känner samer att marken äger dem och att de är en del av den. Under de senaste 400 åren har samernas kultur varit starkt påverkad av världen utanför. Kontakten bestod av handel, indrivning av skatter, flytande statsgränser, missionärer i kombination med kulturellt förtryck och assimilering.
2009 BEVILJADES Beowulf Mining, ett brittiskt gruvföretag, och Swedish Jokkmokk Iron Mines tillstånd av den statliga myndigheten Bergsstaten att undersöka möjligheterna för järnmalmsutvinning i Gállok (50 km väster om Jokkmokk). Enligt Environmental Justice Atlas (2) är möjliga konsekvenser från gruvdrift luftförorening, förlust av biologisk mångfald, förstörelse av landskapet, buller, oljeutsläpp, jorderosion, skogsskövling och minskad marktäckning, försämring av vattnets fysikal-kemisk-biologiska kvalitet, förorening av grundvattnet, skogsskövling, utsläpp samt stora störningar på vatten- och geologiska system.
DESSUTOM IGNORERAR själva byggandet och driften av gruvor samernas rättigheter. Marken hade tidigare använts som vinterbete för samernas renar. Gruvdriften kan också få stora konsekvenser för traditionellt betesbruk, vilken är en hörnsten i samernas kulturella och spirituella identitet. Ytterligare farhågor som aktivistgruppen Gruvfritt Jokkmokk poängterar är att lokalbefolkningens möjligheter att samla vilda växter hotas för all framtid samt att den enda kvarvarande urskogen i området riskeras att skövlas och täckas av ett skikt av gruvavfall.
Gruvdrift i Jokkmokk är inte en hållbar investering för ekonomin, människorna, djuren eller naturen. Tillgången på järn är en ändlig resurs och livslängden för en gruva är bara 15-25 år. Sverige har en expanderande gruvnäring och anses vara ett av de mest attraktiva länderna att investera i (Wilson and Cervantes, 2014). Enligt beräkningar så har Sverige 60 procent av Europas identifierade järnmalmstillgångar och är för närvarande ansvarig för 90 procent av Europas järnmalmsutvinning (Björling, 2012). Enligt Beowulfs årsrapporter är järnmalm från Kallak/Gállok företagets mest avancerade gruvdriftsplaner med en investering på 77 miljoner SEK hittills. Genom sin marknadsföring av Norrland som landets “skattkista”, innehållande miljoner dollar samt att finansiera kartläggning och utforskning av mineralrika platser, ökade ytterligare spänningen med Samerna. På grund av arbetslöshet och utflyttning är inte alla samer emot gruvdriften.
SAMER, AKTIVISTER, politiker, artister, jurister och andra har protesterat mot Beowulf under flera år nu. Sommaren 2013 skapade en grupp aktivister ett protestläger i Gallok och hindrade arbetare från Beowulf från att borra och på prov utvinna malm i området. 2014 beslöt Länsstyrelsen i Norrbottens län att neka ytterligare järnmalmsutvinning i Gállok men Bergsstaten var av annan uppfattning och fallet ligger nu hos regeringen för ett slutgiltigt beslut. Fallet är fortfarande under prövning och väntar på ett slutgiltig beslut. I augusti 2019 ägde Europeiska Rainbow Gathering rum utanför Gallok då fler än 2000 personer samlades för att stödja samerna i en fredlig protest. Samehistorikern Lennart Lundmark hävdar att orsaken till att Sverige inte antar konventioner (såsom ILO 169 (3)) är att det skulle innebära att staten skulle behöva ge Samerna ökat självstyre över sitt eget land.
NEOLIBERAL MARKNADSEKONOMI har fört oss till miljökrisens rand. Den makt och stöd stora företag får av regeringens politik skapar en extremt ojämlik marknadsekonomi, som är tillgänglig endast för ett fåtal och skapar enormt stora risker för miljön. Samtidigt har villkoren för renskötseln i Sverige kommit att hotas av omfattande effekter av klimatförändringar. Temperaturen i Arktis höjs dubbelt så snabbt jämfört med någon annanstans. Växtsäsongen kommer att bli förlängd och växtligheten under sommarbetet kommer öka. Den allvarligaste konsekvensen för samisk kultur skulle vara om villkoren för renskötsel skulle försämras(4). En lokal sameaktivist ger sitt perspektiv av den givna situationen: “Vi måste lära oss hur vi kan samarbeta för att skapa en god grund för miljön. Vi är dem vi är på grund av våra föregångare, och våra barn kommer att bli på grund av oss, därför måste vi vara försiktiga med våra tankar och hur vi agerar.”
Nino Khuroshvili
Denna studie har genomförts av aktivisten och forskarenNino Khuroshvili som ett personligt projekt, inom ramen för ESC (European Solidarity Corps) i samarbete med RELEARN Suderbyn. Studien gjordes i Jokkmokk under tiden september – november 2019. För att delge det samiska samhället slutsatserna av projektet publiceras den här sammanfattningen i Samefolket.
Översättning från engelska till svenska: Ingrid Gustafsson
(1) Professor Jouni Jaakola: Center for Environmental and Respiratory Health Research (CERH), Oulu universitet
(2) Environmental Justice Atlas:https://ejatlas.org/
(3) Indigenous and Tribal Peoples Convention: FN konvention om urbefolkningars rättigheter
(4) Rights at Risk: Arctic climate change and the threat to Sámi culture; Environmental Justice foundation
Intervjuade personer:
Anders Sunna – samisk konstnär och aktivist;
Åsa Lindstrand – journalist, chefredaktör för tidningen Sámefolket;
Jonny Aira – före detta ordförande i Jåhkågasska tjieldde; MDc; PhDc
Mareno Gaelok – lokal samisk aktivist;
Tor Tuorda – lokal samisk aktivist och fotograf
