Debatt
Frågan är relevant efter plenumsdebatten i Storforsen om förslaget till ändringar i Sametingslagen. Nu har Sametingets styrelse kommit med förslag på ändringar i Sametingslagen som sägs underlätta Sametingets funktion och främja den politiska stabiliteten.
Något de själva förbisåg när de tre största partierna i den nuvarande styrelsen hoppade av styrelsearbetet i Lycksele i mitten av förra mandatperioden.
Ett av förslagen är att införa en fyraprocentsspärr till Sametingsvalet och att ändra jämförelsetalet till 1,2.
Vidare föreslås att vid överklagan av den preliminära röstlängden ska den ställas till Sametingets valnämnd och dess beslut får inte överklagas och att valnämnden, som är en politisk och proportionellt vald nämnd, ska räkna och fördela mandat i Sametingsvalet. Uppgifter som idag handhas av Länsstyrelsen i Norrbottens Län.
Ytterligare en funktion som föreslås valnämnden är att den på eget initiativ ska få rätt att göra ändringar om den finner att en person orättmätigt tagits upp eller strukits ur röstlängden.
Beroende på vilken politisk majoritet som för tillfället finns i nämnden kan många samer som är på marginalen att kunna göra sannolikt att deras förfäder talat samiska i hemmet slås ut, jämfört med en majoritet med en mer liberal och rättssäkrare syn på vilka som ska betraktas som samer.
DET ÄR NÅGRA bakgrundsfaktorer som bör beaktas och som spelar roll i sammanhanget som att Samer är ett fysiskt folk med rätt till självbestämmande. På grund av rådande lagstiftning – rennäringslagen – är folket uppdelat i kategorier där en grupp gynnas av lagstiftningen och har möjlighet att tillämpa renskötselrätten, medan den andra inte har den möjligheten utan ställs åt sidan.
Förhållandet är fjäderbelastat och sprätter upp till ytan vid olika tillfällen samt ligger i bakgrunden och skaver och påverkar politiken. I plenumsdebatten uttrycktes oro och tvivel på om rättssäkerheten var tillfredsställande med tanke på att ansvaret för Sametingsvalet och Röstlängden skulle återföras från Länsstyrelsen i Norrbottens Län till Sametingets valnämnd.
När detta påtalades kom svaren från styrelsen som ett radareko – vill ni inte ha självbestämmande? Är ni emot självstyre? Detta var tyvärr det enda svar som gavs i frågan om rättssäkerheten från en styrelse som säger sig vara för självbestämmande och då borde förstå att med detta följer ansvar för självstyret och att man ska representerar hela det folk som tillhör självstyret utan åtskillnad av något slag. Det är de som har ansvar för självbestämmandet som ska garantera rättssäkerheten för sina medborgare och tydligt förklara varför det är rättssäkert att en politiskt vald nämnd ska räkna röster, fördela mandat och pröva ärenden om upptagande i röstlängden och vars beslut inte får överklagas. Den förklaringen uteblev.
BAKGRUNDEN TILL tvivlet på rättssäkerheten går att härleda till att samer är splittrade genom svensk lagstiftning, men även från ivriga överklaganden av röstlängden och alla ifrågasättanden om vilka som ska betraktas som samer har betydelse för hur rättssäkerheten bedöms.
Fyra procentsspärren innebär att samer som röstar på små partier inte kommer att få sin röst hörd. Små partier kommer inte in och omfördelning av mandaten har heller ingen effekt på majoritetsläget. Vad som händer är att färre samer får sin röst hörd och detta kan knappast underlätta Sametingets funktion eller främja den politiska stabiliteten utan begränsar snarare demokratin.
Ledamot i Sametinget Ledamot i Sametinget
/Lars-Paul Kroik /Lars Jonas Johansson
Burgfjäll Björkvattsdalen
